ETF är en förkortning som dyker upp allt oftare när man börjar investera. Du hittar ETF:er som följer hela världens aktiemarknad, enskilda länder, branscher, råvaror och olika utdelningsstrategier.
Men vad är egentligen en ETF och varför väljer vissa investerare ETF:er i stället för vanliga fonder?
En ETF är en fond som handlas på börsen på ungefär samma sätt som en aktie. Du kan köpa och sälja den under börsens öppettider och priset förändras löpande under dagen.
Det gör att en ETF kombinerar egenskaper från både fonder och aktier.
I den här guiden går vi igenom hur ETF:er fungerar, vilka kostnader du behöver känna till, hur utdelningar fungerar och vad som skiljer en ETF från en vanlig fond.
Vad betyder ETF?
ETF står för Exchange Traded Fund.
På svenska används oftast uttrycket börshandlad fond.
Precis som i en vanlig fond samlas många olika värdepapper i en och samma produkt. En ETF kan till exempel äga aktier i hundratals eller tusentals företag.
Skillnaden är att ETF:en är noterad på en börs.
Det innebär att du köper andelar i ETF:en direkt på marknaden.
Har du handlat en vanlig aktie kommer själva köpet därför att kännas bekant.
Hur fungerar en ETF?
Tänk dig att du vill investera i de största bolagen i USA.
Ett alternativ är att köpa aktier i varje bolag själv.
Det skulle innebära många köp och en hel del administration.
Ett annat alternativ är att köpa en ETF som följer exempelvis ett amerikanskt aktieindex.
Med ett enda köp kan du då få exponering mot ett stort antal bolag.
ETF:ens värde påverkas av värdet på de tillgångar som fonden äger eller följer.
Om bolagen i indexet stiger i värde kommer ETF:ens värde normalt också att stiga. Om de faller kommer även ETF:en att påverkas.
Det är samma grundprincip som i en vanlig indexfond.
Vad kan en ETF investera i?
Utbudet är mycket stort.
Det finns ETF:er som investerar i hela aktiemarknader och ETF:er som fokuserar på mycket smala områden.
Du kan bland annat hitta ETF:er som följer:
- globala aktiemarknaden
- Europa
- USA
- tillväxtmarknader
- teknikbolag
- banker
- fastighetsbolag
- småbolag
- obligationer
- råvaror
- utdelningsaktier
Det finns också ETF:er som använder mer avancerade strategier.
Som ny investerare är det därför viktigt att inte utgå från att alla ETF:er fungerar på samma sätt.
Två produkter som båda kallas ETF kan ha helt olika risknivå.
ETF eller vanlig fond
En vanlig fond köps och säljs normalt direkt genom fondbolaget eller via en fondplattform.
När du lägger en order vet du vanligtvis inte exakt vilket pris du kommer att få. Fondens värde beräknas senare utifrån innehavens värde.
En ETF handlas i stället på börsen.
Du ser priset direkt och kan köpa eller sälja medan börsen är öppen.
Det finns alltså en tydlig skillnad i hur handeln sker.
Vanliga indexfonder kan samtidigt vara mycket enkla för månadssparande eftersom du ofta kan sätta upp automatiska köp utan att tänka på börsens öppettider.
ETF:er ger större kontroll över handeln men kan innebära fler kostnader.
Därför är inte ETF automatiskt bättre än fond.
Vilket alternativ som passar beror på vad du vill investera i och hur du vill sköta ditt sparande.
Vill du jämföra alternativen mer direkt kan du läsa ETF eller fond, vad är skillnaden och vad ska man välja?.
Vad kostar en ETF?
När du jämför ETF:er är det lätt att bara titta på fondavgiften.
Det räcker inte.
Det finns flera kostnader som kan påverka resultatet.
Fondavgift
ETF:en har normalt en årlig förvaltningsavgift.
För breda indexprodukter kan den vara mycket låg.
Mer specialiserade ETF:er kan ha betydligt högre avgifter.
Courtage
Eftersom ETF:er handlas på börsen kan du behöva betala courtage när du köper och säljer.
Det här blir särskilt viktigt om du gör många små köp.
En låg fondavgift kan snabbt förlora sin betydelse om du betalar högt courtage vid varje köp.
Valutaväxling
Många ETF:er handlas i euro eller dollar.
Om du köper dem från ett konto i svenska kronor kan din bank eller nätmäklare ta ut en avgift för valutaväxlingen.
Spread
På börsen finns ett köppris och ett säljpris.
Skillnaden mellan dessa priser kallas spread.
För stora och välhandlade ETF:er är spreaden ofta liten. För mindre produkter kan den vara betydligt större.
Spreaden är därför också en kostnad att känna till.
Vad är en index ETF?
Många ETF:er är indexfonder.
Det betyder att de försöker följa ett bestämt index.
En global ETF kan exempelvis följa ett index som innehåller företag från ett stort antal länder.
Fondförvaltaren behöver då inte välja vilka aktier som anses mest attraktiva.
Målet är i stället att följa indexet så nära som möjligt.
Det är en av orsakerna till att många index ETF:er kan ha relativt låga avgifter.
Det finns samtidigt även aktivt förvaltade ETF:er där förvaltaren gör egna investeringsval.
ETF betyder alltså inte automatiskt indexfond.
Vad betyder UCITS?
Om du tittar på ETF:er i Sverige eller övriga Europa kommer du ofta att stöta på förkortningen UCITS.
UCITS är ett europeiskt regelverk för investeringsfonder.
Många ETF:er som säljs till svenska småsparare är UCITS fonder.
Regelverket ställer bland annat krav på hur fonden får vara konstruerad och hur information ska presenteras för investerare.
Att en ETF följer UCITS regler betyder däremot inte att investeringen saknar risk.
Du behöver fortfarande förstå vad fonden äger och vilken marknad den följer.
Utdelande och ackumulerande ETF
ETF:er kan hantera utdelningar på olika sätt.
Det är en viktig skillnad som ofta syns i fondens namn eller faktablad.
Utdelande ETF
En utdelande ETF betalar ut pengar till dig som ägare.
Om ETF:en äger aktier som lämnar utdelning samlas utdelningarna in och betalas sedan ut enligt fondens regler.
Vissa ETF:er delar ut en gång per år.
Andra delar ut flera gånger per år.
Det finns även ETF:er med utdelning varje månad.
Ackumulerande ETF
En ackumulerande ETF betalar normalt inte ut utdelningarna till dig.
Pengarna återinvesteras i fonden.
Du får alltså inte utdelningen som kontanter på kontot. I stället stannar kapitalet kvar och arbetar vidare i investeringen.
Vilket alternativ som är bäst beror bland annat på om du vill ha löpande kassaflöde eller föredrar att utdelningarna återinvesteras automatiskt.
Vad är direktavkastningen på en ETF?
På utdelande ETF:er kan du ofta se en direktavkastning.
Principen är densamma som för en aktie.
Direktavkastningen visar hur stor utdelningen är i relation till ETF:ens aktuella pris.
Om en ETF kostar 100 kronor och delar ut 5 kronor under ett år motsvarar det en direktavkastning på ungefär 5 procent.
Men hög direktavkastning betyder inte automatiskt att investeringen är bättre.
Det viktiga är också att förstå vilka tillgångar som skapar utdelningen och vilken risk som finns i portföljen.
Vill du förstå måttet bättre kan du läsa guiden Vad är direktavkastning?.
Hur köper man en ETF?
ETF:er köps normalt via samma typ av konto som du använder för att köpa aktier.
Du söker efter ETF:en hos din bank eller nätmäklare och lägger sedan en köporder.
Innan du köper är det klokt att kontrollera vilken börs produkten handlas på, vilken valuta den handlas i, fondens avgift, spreaden och vilka tillgångar fonden faktiskt äger.
Titta även på vilket index eller vilken strategi ETF:en följer.
Två ETF:er kan ha nästan identiska namn men ändå skilja sig åt på viktiga punkter.
ETF på ISK eller KF
ETF:er kan i många fall ägas både på investeringssparkonto och kapitalförsäkring.
Vilken kontotyp som passar bäst beror bland annat på vilken ETF du köper och hur eventuella utdelningar beskattas.
För svenska investeringar kan ISK vara enkelt.
För utländska utdelande investeringar kan en kapitalförsäkring i vissa situationer ha praktiska fördelar när utländsk källskatt dras.
Läs gärna vidare om hur ISK fungerar, hur en kapitalförsäkring fungerar och skillnaden mellan ISK och KF.
Fördelar med ETF
ETF:er kan ge mycket bred riskspridning genom ett enda köp.
De gör det möjligt att investera i marknader som annars kan vara svåra att komma åt.
Utbudet är stort och många breda index ETF:er har låga fondavgifter.
Du kan dessutom handla dem under börsens öppettider.
För en investerare som vet vilken marknad eller strategi som efterfrågas kan ETF:er därför vara ett mycket användbart verktyg.
Nackdelar med ETF
Den stora valfriheten kan också göra ETF marknaden svår att överblicka.
Alla produkter är inte enkla.
Vissa använder derivat, belåning eller mer komplicerade strategier.
Courtage, spread och valutaväxling kan dessutom göra små köp dyrare än motsvarande sparande i en vanlig fond.
För den som bara vill månadsspara i ett brett globalt index kan en vanlig billig indexfond därför vara minst lika relevant.
Är ETF:er säkra?
En ETF är inte säker bara för att den innehåller många värdepapper.
Risknivån beror på vad fonden investerar i.
En global aktie ETF kan ha mycket stor riskspridning men kommer ändå att falla när den globala aktiemarknaden faller.
En smal ETF som investerar i en enskild sektor kan röra sig betydligt mer.
Det finns även ETF:er med hävstång och andra konstruktioner som kan innebära betydligt större risk.
Läs därför alltid fondens information innan du investerar.
ETF är ett verktyg
ETF:er är varken bättre eller sämre än vanliga fonder i alla situationer.
De är ett sätt att paketera investeringar.
För vissa investerare är det ett effektivt sätt att bygga en billig och bred portfölj.
För andra är en vanlig indexfond enklare.
Det viktiga är att förstå vad du köper.
Titta på innehaven, indexet, avgiften, courtage, spread, valuta och hur utdelningar hanteras.
När du förstår de delarna blir det betydligt lättare att avgöra om en ETF fyller en funktion i din portfölj.
Sammanfattning
ETF står för Exchange Traded Fund och betyder börshandlad fond.
En ETF fungerar i grunden som en fond men handlas på börsen på liknande sätt som en aktie.
Den kan innehålla allt från globala aktier till obligationer, råvaror eller företag inom en viss sektor.
ETF:er kan ge bred riskspridning och låga fondavgifter, men du behöver även ta hänsyn till courtage, spread och eventuell valutaväxling.
Det finns både utdelande och ackumulerande ETF:er.
För den som vill bygga en långsiktig portfölj kan ETF:er vara ett användbart verktyg, men valet bör alltid utgå från vad fonden faktiskt innehåller och vilken roll den ska ha i portföljen.
Innehållet är utbildande och ska inte ses som personlig investeringsrådgivning. Investeringar kan både öka och minska i värde.