En hög direktavkastning kan vara lockande. Du får mycket utdelning redan från början och kassaflödet blir tydligt. Är du ny inom området kan du börja med min guide om utdelningsaktier.
Men en lägre direktavkastning behöver inte betyda att utdelningen förblir låg. Om bolaget kan höja utdelningen år efter år kan skillnaden minska och på lång sikt kan utdelningshöjaren gå om.
Det är därför frågan högutdelare eller utdelningshöjare? är mer intressant än den först ser ut. Det handlar inte bara om vilken aktie som delar ut mest i dag, utan om tid, tillväxt, kvalitet och vad du vill att portföljen ska göra.
Vad är en högutdelare?
Med högutdelare menar jag här en aktie, fond eller ETF som har relativt hög direktavkastning från början.
Om du investerar 100 000 kronor och direktavkastningen är 6 procent motsvarar det förenklat 6 000 kronor i utdelning under det första året.
Fördelen är enkel att förstå: du får ett större löpande kassaflöde direkt.
Det kan vara attraktivt för den som vill att portföljen ska generera utdelningar redan nu. Men en hög direktavkastning säger inte automatiskt att investeringen är bra.
Den kan också bero på att aktiekursen har fallit, att marknaden räknar med svagare framtidsutsikter eller att utdelningen är pressad.
Därför behöver man alltid titta bakom procentsiffran. Vinst, kassaflöde, skuldsättning, utdelningsandel och hur stabil verksamheten är spelar stor roll.
Vad är en utdelningshöjare?
En utdelningshöjare har ofta lägre direktavkastning i början men en bättre historik eller förmåga att öka utdelningen över tid.
Anta att en investering bara ger 2 procent i direktavkastning första året. På 100 000 kronor är det 2 000 kronor.
Det ser svagt ut jämfört med en högutdelare som ger 6 000 kronor.
Om utdelningen däremot kan växa med exempelvis 8 procent per år förändras bilden gradvis.
Det är den här mekaniken som gör tidshorisonten så viktig.
Skillnaden i ett enkelt exempel
Vi jämför två förenklade alternativ med samma startkapital på 100 000 kronor:
| Högutdelare | Utdelningshöjare | |
|---|---|---|
| Direktavkastning vid start | 6 % | 2 % |
| Årlig utdelningshöjning | 2 % | 8 % |
| Första årets utdelning | 6 000 kr | 2 000 kr |
I början är högutdelaren överlägsen när vi bara tittar på kassaflödet.
Den ger tre gånger så hög utdelning första året.
Men eftersom utdelningshöjaren växer snabbare minskar avståndet varje år.
Med just de här antagandena blir utdelningshöjarens årsutdelning högre från år 21.
Det betyder dock inte att den hunnit betala ut mer totalt.
Högutdelaren har byggt upp ett stort försprång under de första tjugo åren.
I det här exemplet går utdelningshöjaren om även i sammanlagd utdelning under år 32.
Det är en viktig skillnad.
Att gå om i utdelning per år och att gå om i total utbetald utdelning är två helt olika brytpunkter.
Testa själv i kalkylatorn:
https://franbetongentillborsen.se/verktyg/#utdelningsjamforelse
Där kan du ändra startkapital, direktavkastning och utdelningstillväxt för båda alternativen och se både när årsutdelningen går om och när den sammanlagda utdelningen gör det.
Tidshorisonten förändrar svaret
Har du en mycket lång sparhorisont får utdelningstillväxt mer tid att arbeta.
Då kan en lägre startutdelning vara mindre viktig, förutsatt att utdelningen verkligen kan växa i många år.
Har du däremot ett mål där kassaflödet ska vara högt redan inom några år kan en högre utdelning från början spela större roll.
Det betyder inte att den ena strategin alltid är bättre än den andra.
De löser delvis olika problem.
Hög direktavkastning är inte samma sak som låg risk
Det är lätt att se direktavkastningen som en sorts ränta.
Men en aktieutdelning är ingen garanterad kupong.
Bolaget kan sänka utdelningen eller ta bort den helt. Dessutom kan aktiekursen falla betydligt mer än vad du får tillbaka i utdelning.
En ovanligt hög direktavkastning behöver därför granskas extra noggrant.
Frågan är inte bara:
Hur hög är utdelningen?
utan också:
Hur hållbar är utdelningen?
Samma försiktighet behövs på andra sidan.
En hög historisk utdelningstillväxt är inte heller någon garanti för framtiden. Ett bolag kan gå in i en svagare period där tillväxten stannar av.
Glöm inte totalavkastningen
En portfölj ska inte bedömas enbart efter hur mycket kontanter som betalas ut.
Totalavkastning består förenklat av kursutveckling och utdelningar tillsammans.
Ett bolag med låg direktavkastning kan skapa stort värde genom att växa vinsten och återinvestera kapital lönsamt.
Ett bolag med hög direktavkastning kan samtidigt ha svag kursutveckling.
Min kalkylator jämför medvetet utdelningarna separat.
Det gör den användbar för att förstå kassaflödet, men den säger inte vilken investering som kommer att ge högst totalavkastning.
Återinvestering gör jämförelsen ännu mer intressant
I grundexemplet ovan räknar vi utan återinvestering.
Utdelningarna betraktas som utbetalda pengar.
I verkligheten återinvesterar många långsiktiga sparare sina utdelningar.
Då kan fler aktier eller fondandelar köpas, vilket i sin tur kan skapa ytterligare utdelningar.
Det gör jämförelsen mer komplex, eftersom resultatet påverkas av bland annat värdering, kursutveckling, skatter, avgifter och vid vilka nivåer återinvesteringarna sker.
Det viktigaste är därför inte att hitta ett magiskt exakt brytår.
Det viktiga är att förstå vilka antaganden som driver resultatet.
Tre frågor att ställa innan du väljer strategi
1. När behöver jag kassaflödet?
Ju längre tid du har, desto större möjlighet får utdelningstillväxten att spela roll.
Ett kortare perspektiv gör startutdelningen viktigare.
2. Hur hållbar är utdelningen?
Titta inte bara på direktavkastningen.
Försök förstå hur utdelningen finansieras och hur känslig verksamheten är för svagare tider.
3. Vilken roll ska investeringen ha i portföljen?
En portfölj kan innehålla flera typer av byggstenar.
Det går att kombinera investeringar som ger högre kassaflöde i dag med sådana där en större del av potentialen ligger i framtida tillväxt.
Det behöver inte vara antingen eller
Jag tycker att den mest användbara slutsatsen är att sluta se högutdelare och utdelningshöjare som två lag där bara ett kan vinna.
De kan fylla olika funktioner.
En högutdelare kan bidra med kassaflöde här och nu.
En utdelningshöjare kan bidra med ett kassaflöde som har större möjlighet att växa över tid.
Hur stor plats respektive typ ska få beror på mål, tidshorisont, riskspridning och vilka andra tillgångar du redan äger.
Om du använder ETF som byggstenar kan du också läsa:
ETF eller fond – vad är skillnaden och vad ska man välja?
https://franbetongentillborsen.se/etf-eller-fond/
För utländska utdelningsaktier och ETF kan även kontotypen spela roll:
ISK eller KF – vilket konto ska man välja?
https://franbetongentillborsen.se/isk-eller-kf-vilket-konto-ska-man-valja/
Räkna på din egen jämförelse
Det intressanta börjar när du byter ut mina räkneexempel mot dina egna antaganden.
På sidan Verktyg kan du jämföra två utdelningsstrategier och se brytpunkten både för årsutdelning och sammanlagd utdelning:
Testa gärna flera scenarier.
Små förändringar i antagen utdelningstillväxt kan göra stor skillnad när tidsperioden blir lång.
Innehållet är utbildande och ska inte ses som personlig investeringsrådgivning. Utdelningar kan sänkas eller utebli och investeringar kan minska i värde. Historisk utveckling är ingen garanti för framtida resultat.