Om jag var 25 år idag och hade 100 000 kronor att investera skulle jag inte börja med att leta efter aktierna som ger högst utdelning.
Jag skulle faktiskt göra nästan tvärtom.
Jag skulle bygga en portfölj med kvalitetsföretag, bred riskspridning och goda möjligheter till långsiktig tillväxt.
En portfölj som kanske bara ger omkring 1 600 kronor i utdelning första året.
Varför så lite?
För att en 25-åring med 40 års investeringshorisont har något mycket värdefullare än hög direktavkastning: tid.
I den här artikeln visar jag exakt hur jag skulle fördela 100 000 kronor mellan två ETF och nio kvalitetsaktier.
Vi ska också följa Anna, som börjar investera vid 25 års ålder, och se hur hennes kapital skulle kunna utvecklas fram till 65-årsdagen.
Se videon: Bästa utdelningsportföljen för en 25-åring – 100 000 kr
I videon går jag igenom samtliga elva innehav, varför jag väljer dem och vilka risker som finns.
Varför ska en 25-åring inte jaga högsta utdelningen?
Vi börjar med Anna.
Hon är 25 år och har sparat ihop 100 000 kronor.
Nu vill hon investera pengarna långsiktigt och bygga en portfölj som kan ge henne större ekonomisk frihet i framtiden.
Men hon står inför ett val.
Ska hon köpa aktier med 7 procent i direktavkastning och få 7 000 kronor om året?
Eller ska hon välja företag som ger mindre utdelning idag, men som har möjlighet att växa betydligt mer under de kommande decennierna?
För Anna tycker jag att det andra alternativet är mer intressant.
Hon behöver inte utdelningarna idag.
Hon har kanske 40 år kvar innan hon vill börja använda kapitalet.
Därför bör hon i första hand prioritera totalavkastning – summan av kursutveckling och utdelningar.
Hög direktavkastning betyder inte automatiskt hög totalavkastning.
Ett företag som delar ut 7 procent kan utvecklas sämre än ett kvalitetsbolag som bara delar ut 2 procent.
Det är företagets långsiktiga förmåga att skapa värde som är avgörande.
Vill du förstå skillnaden kan du läsa min guide om högutdelare och utdelningshöjare.
Min utdelningsportfölj på 100 000 kronor – alla 11 innehav
Jag skulle dela upp portföljen i tre delar.
Den första delen är en bred global grund med två ETF.
Den andra delen innehåller fyra företag med intressanta långsiktiga tillväxtmöjligheter.
Den tredje delen består av fem kvalitetsbolag som ger ytterligare exponering mot olika verksamheter.
| Innehav | Investering | Portföljandel |
|---|---|---|
| Vanguard FTSE All-World, utdelande | 35 000 kr | 35 % |
| WisdomTree Global Quality Dividend Growth | 20 000 kr | 20 % |
| Microsoft | 5 000 kr | 5 % |
| Visa | 5 000 kr | 5 % |
| Texas Instruments | 5 000 kr | 5 % |
| Schneider Electric | 5 000 kr | 5 % |
| Investor | 5 000 kr | 5 % |
| Abbott Laboratories | 5 000 kr | 5 % |
| Royal Bank of Canada | 5 000 kr | 5 % |
| PepsiCo | 5 000 kr | 5 % |
| Procter & Gamble | 5 000 kr | 5 % |
| Totalt | 100 000 kr | 100 % |
Det här är alltså inte en portfölj som försöker ge maximal utdelning från första dagen.
Den är byggd för att kunna ägas och utvecklas under lång tid.
1. Portföljens grund – 55 000 kronor i två globala ETF
Jag börjar med att investera 55 procent av kapitalet i två ETF.
Varför så mycket?
Därför att ingen vet vilka enskilda företag som kommer att dominera världsekonomin om 30 eller 40 år.
Med breda ETF behöver Anna inte själv försöka hitta alla framtidens vinnare.
Vanguard FTSE All-World – 35 000 kronor
Den största positionen blir den utdelande varianten av Vanguard FTSE All-World.
Fonden ger exponering mot tusentals företag i både utvecklade marknader och tillväxtmarknader.
Här finns företag från bland annat USA, Europa och Asien.
Investeringarna är fördelade över flera olika branscher, exempelvis teknik, sjukvård, finans och industri.
Det gör fonden till en naturlig grund i en långsiktig portfölj.
En annan fördel är att fonden följer ett index. När indexets sammansättning förändras anpassas fondens innehav.
Anna behöver alltså inte själv välja vilka företag som ska ingå.
WisdomTree Global Quality Dividend Growth – 20 000 kronor
Nästa investering blir WisdomTree Global Quality Dividend Growth, i den utdelande varianten WTEQ.
Här är inriktningen tydligare mot kvalitetsföretag med utdelningar och förutsättningar för långsiktig tillväxt.
Det passar strategin för en ung investerare.
Vi söker inte bara utdelning idag, utan företag som kan fortsätta skapa värde under många år.
Det finns dock ett viktigt förbehåll.
De två ETF kan äga flera av samma företag.
Att äga två fonder innebär därför inte automatiskt att riskspridningen fördubblas.
Vanguard ger oss den breda globala basen, medan WisdomTree ger en tydligare kvalitets- och utdelningstillväxtinriktning.
Vill du läsa mer om den här typen av investeringar rekommenderar jag min guide om utdelande ETF för olika portföljer.
2. Tillväxtmotorn – 20 000 kronor i fyra kvalitetsbolag
Nu har vi investerat 55 000 kronor.
Nästa steg är att komplettera ETF med fyra företag som jag tycker har intressanta långsiktiga tillväxtmöjligheter.
Vi investerar 5 000 kronor i varje bolag.
Microsoft – 5 000 kronor
Microsoft har en stark position inom mjukvara, molntjänster och digitala företagslösningar.
En viktig styrka är de återkommande intäkterna från produkter och tjänster som används av företag över hela världen.
Direktavkastningen är låg, men det är inte huvudskälet till investeringen.
Här är tanken framför allt långsiktig vinsttillväxt.
Microsoft finns dessutom redan i de globala ETF. Genom att köpa aktien separat ger vi bolaget en medveten övervikt.
Visa – 5 000 kronor
Visa är ett globalt betalningsnätverk, inte en traditionell bank.
Företaget har möjlighet att gynnas när fler betalningar sker digitalt.
Det gör verksamheten intressant på lång sikt.
Samtidigt finns risker i form av konkurrens, teknisk utveckling och regleringar.
Texas Instruments – 5 000 kronor
Texas Instruments tillverkar bland annat halvledare som används i bilar, industrimaskiner och elektronik.
Det är komponenter som behövs i mängder av olika produkter.
Företaget ger portföljen exponering mot en annan del av tekniksektorn än exempelvis Microsoft.
Men halvledarbranschen är konjunkturkänslig och efterfrågan kan variera kraftigt.
Schneider Electric – 5 000 kronor
Schneider Electric är ett franskt företag inom elektrifiering, energihantering och automation.
Jag tycker att verksamheten är intressant med tanke på det långsiktiga behovet av el, energieffektivisering och modern infrastruktur.
Industrier, byggnader och datacenter behöver allt mer avancerade lösningar för att hantera sin energianvändning.
Men även ett kvalitetsföretag kan vara en dålig investering om aktien köps till en alltför hög värdering.
Därför måste priset alltid vägas mot framtidsutsikterna.
3. Kvalitet och stabilitet – 25 000 kronor i fem företag
Nu har vi investerat 75 000 kronor.
Den sista delen av portföljen ska bidra med ytterligare verksamheter och branscher.
Vi investerar återigen 5 000 kronor per företag.
Investor – 5 000 kronor
Investor är ett svenskt investmentbolag med ägarintressen i flera stora företag.
Genom Investor får Anna indirekt exponering mot bland annat industri och hälsovård.
Det kan vara ett effektivt sätt att äga flera verksamheter genom en enda aktie.
Men jag skulle fortfarande hålla koll på Investors värdering i förhållande till substansvärdet.
Abbott Laboratories – 5 000 kronor
Abbott Laboratories är ett amerikanskt företag inom sjukvård och medicinteknik.
Verksamheten omfattar bland annat diagnostik och produkter för glukosmätning.
Sjukvård är ett område som kommer att vara viktigt även långt in i framtiden.
Men konkurrensen och tekniken förändras, så även här måste bolagets utveckling följas.
Royal Bank of Canada – 5 000 kronor
Royal Bank of Canada, RBC, är en av Kanadas största banker.
Verksamheten omfattar bland annat banktjänster, kapitalförvaltning och finansmarknader.
Jag tycker att kombinationen av en etablerad verksamhet, lönsamhet och kapitalstyrka gör banken intressant.
Men banker är inte riskfria.
Kreditförluster, finanskriser och förändrade räntor kan påverka både vinster och utdelningar.
Därför får RBC bara fem procent av portföljen.
PepsiCo – 5 000 kronor
PepsiCo är ett globalt företag med starka varumärken inom drycker och snacks.
En fördel med dagligvaror är att efterfrågan ofta är mindre konjunkturkänslig än inom många andra branscher.
PepsiCo har dessutom en mycket lång historik av utdelningshöjningar.
Det är attraktivt för en investerare som vill bygga ett växande kassaflöde.
Men även stabila konsumentbolag behöver följas utifrån vinstutveckling, skulder och kassaflöde.
Procter & Gamble – 5 000 kronor
Procter & Gamble är ett av världens mest etablerade företag inom hygien- och hushållsprodukter.
Företaget har flera starka varumärken och en lång historik av utdelningshöjningar.
Det gör bolaget intressant som en långsiktig komponent i portföljen.
Tanken är inte att P&G ska bli portföljens största tillväxtrakett.
Tanken är att verksamheten ska komplettera våra mer tillväxtorienterade investeringar.
Hur mycket utdelning ger portföljen?
Här kommer något som kanske överraskar.
Trots att vi har byggt en utdelningsportfölj är den beräknade direktavkastningen bara cirka 1,6 procent.
Det ger följande utdelningstakt:
| Belopp | |
|---|---|
| Startkapital | 100 000 kr |
| Antagen direktavkastning | 1,6 % |
| Årlig utdelning | 1 600 kr |
| Genomsnitt per månad | 133 kr |
Direktavkastningen är ett uppskattat värde från videons modell och kommer att förändras med kurser, utdelningar och valutakurser.
133 kronor per månad låter kanske inte särskilt imponerande.
Men Anna är bara 25 år.
Hon ska inte leva på utdelningarna idag.
Hon ska återinvestera dem och fortsätta köpa fler aktier och ETF-andelar.
Vi bygger inte portföljen för nästa utdelning. Vi bygger den för de kommande 40 åren.
Vilka risker finns i portföljen?
Även om vi har valt kvalitetsföretag och breda ETF är det viktigt att förstå riskerna.
Portföljen består till 100 procent av aktier.
Det innebär att den kan falla kraftigt i värde.
Om börsen faller 40 procent kan Annas 100 000 kronor minska till 60 000 kronor.
Skulle hon klara det utan att sälja i panik?
Om svaret är nej behöver hon sannolikt en lägre risknivå.
Portföljen har dessutom betydande USA-exponering och vissa företag finns både direkt och genom ETF.
Vi har alltså inte perfekt riskspridning.
Och ingen vet vilka av dagens företag som kommer att vara framgångsrika om 40 år.
Därför måste innehaven följas upp.
Inte genom att sälja så fort aktiekurserna faller, utan genom att kontrollera att företagens kvalitet och långsiktiga förutsättningar fortfarande finns kvar.
En ekonomisk buffert och pengar till närliggande utgifter bör hållas utanför aktieportföljen.
Så kan 100 000 kronor växa under 40 år
Nu kommer vi till den riktigt intressanta delen.
Vad skulle Annas portfölj kunna bli värd om hon fortsätter investera under hela sitt vuxna liv?
Vi använder följande antaganden:
- Startkapital: 100 000 kronor.
- Månadssparande: 3 000 kronor.
- Spartid: 40 år.
- Antagen årlig totalavkastning: 9 procent.
- Alla utdelningar återinvesteras.
- Månadssparandet är oförändrat under hela perioden.
De nio procenten inkluderar både kursutveckling och utdelningar. Vi lägger alltså inte utdelningarna ovanpå totalavkastningen.
Det här är ett förenklat räkneexempel, inte en prognos. Skatt, avgifter och inflation ingår inte i kapitalberäkningen.
Annas portfölj vid 35, 45, 55 och 65 år
| Ålder | Portföljvärde | Årlig utdelning vid 1,6 % |
|---|---|---|
| 25 år | 100 000 kr | 1 600 kr |
| 35 år | Cirka 806 000 kr | Cirka 12 900 kr |
| 45 år | Cirka 2,48 mkr | Cirka 39 700 kr |
| 55 år | Cirka 6,43 mkr | Cirka 102 900 kr |
| 65 år | Cirka 15,8 mkr | Cirka 252 800 kr |
Utdelningsbeloppen är hypotetiska och bygger på att portföljen fortfarande har 1,6 procent i direktavkastning vid respektive tidpunkt.
Det är alltså inte en prognos för de enskilda företagens framtida utdelningar.
Vid 35 års ålder
Anna har investerat i tio år.
Hennes portfölj skulle enligt modellen vara värd ungefär 806 000 kronor.
Hon har själv satt in totalt 460 000 kronor.
Resten är beräknad avkastning.
Vid 1,6 procents direktavkastning motsvarar portföljen nästan 13 000 kronor i årlig utdelningstakt.
Men Anna fortsätter återinvestera pengarna.
Vid 45 års ålder
Efter tjugo år har portföljen vuxit till ungefär 2,48 miljoner kronor.
Vid 1,6 procents direktavkastning motsvarar det nästan 40 000 kronor i årlig utdelning.
Det är över 3 000 kronor per månad, utslaget över året.
Men Anna fortsätter spara.
Vid 55 års ålder
Efter trettio år är portföljen värd ungefär 6,43 miljoner kronor.
Den hypotetiska utdelningstakten är nu drygt 100 000 kronor om året.
Det är mer än hela det ursprungliga startkapitalet på 100 000 kronor.
Vid 65 års ålder
Efter fyrtio år har Anna själv satt in totalt 1,54 miljoner kronor.
Men med nio procents årlig totalavkastning har portföljen enligt modellen vuxit till ungefär 15,8 miljoner kronor.
Vid 1,6 procents direktavkastning motsvarar det cirka 253 000 kronor om året.
Eller ungefär 21 000 kronor i månaden, utslaget över året.
Från 1 600 kronor i årlig utdelningstakt vid starten till över 250 000 kronor.
Det visar hur stor betydelse ett långsiktigt sparande kan få.
Men vi måste också vara realistiska.
Vad händer om avkastningen blir lägre?
Nio procents årlig totalavkastning är inte garanterad.
Därför behöver vi också titta på andra scenarier.
| Årlig totalavkastning | Portföljvärde efter 40 år |
|---|---|
| 5 % | Cirka 5,2 miljoner kr |
| 7 % | Cirka 8,9 miljoner kr |
| 9 % | Cirka 15,8 miljoner kr |
Skillnaderna är stora.
Och de visar hur känsliga långsiktiga beräkningar är för antaganden om avkastning.
Vi behöver också ta hänsyn till inflationen.
Om inflationen i genomsnitt blir 2 procent per år motsvarar 15,8 miljoner kronor om fyrtio år ungefär 7,2 miljoner kronor i dagens penningvärde.
En framtida utdelning på cirka 253 000 kronor om året skulle då motsvara ungefär 114 000 kronor i dagens köpkraft, före eventuell personlig skatt.
Det är fortfarande betydande belopp.
Men det ger en mer rättvisande bild än att enbart titta på framtida nominella kronor.
Vill du räkna på din egen ekonomi kan du använda mina kostnadsfria sparkalkylatorer.
Varför jag skulle bygga en 25-årings portfölj annorlunda än min egen
Min egen investeringsstrategi prioriterar idag ett större löpande kassaflöde.
Jag kombinerar högutdelare med kvalitetsföretag och utdelningshöjare.
Men om jag var 25 år och hade 40 år kvar innan pengarna skulle användas skulle jag lägga betydligt större vikt vid långsiktig totalavkastning.
Jag skulle acceptera en lägre utdelning från början för att ge kapitalet bättre möjligheter att växa.
Det är också en viktig lärdom när man bygger en utdelningsportfölj.
Den bästa portföljen beror inte bara på vilka företag som är bra. Den beror också på när pengarna ska användas och vilket mål du har.
Den som behöver kassaflöde idag har andra förutsättningar än den som vill bygga kapital under flera decennier.
Vill du lära dig hur du bygger upp en portfölj från grunden kan du läsa min guide Så bygger du en utdelningsportfölj från grunden.
Vanliga frågor om utdelningsportföljer för unga
Är 100 000 kronor ett bra startkapital för en 25-åring?
Ja, det kan vara en mycket bra grund för ett långsiktigt sparande, förutsatt att pengarna inte behövs till en buffert eller närliggande utgifter.
Varför bara 1,6 procent i direktavkastning?
Därför att portföljen prioriterar kvalitetsföretag och långsiktig totalavkastning framför högsta möjliga utdelning idag.
Är det bättre att köpa utdelningsaktier eller indexfonder?
Det beror på dina mål. En bred global indexfond kan vara ett enkelt och kostnadseffektivt alternativ. En utdelningsportfölj kan passa den som vill bygga ett kassaflöde och är beredd att följa sina innehav.
Ska en 25-åring återinvestera utdelningarna?
Om pengarna inte behövs idag kan återinvestering vara ett sätt att låta kapitalet fortsätta växa.
Är det realistiskt att nå 15 miljoner kronor?
Det är matematiskt möjligt med modellens antaganden, men långt ifrån garanterat. Den faktiska utvecklingen påverkas av avkastning, sparande, avgifter, skatt och inflation.
Sammanfattning – den bästa utdelningsportföljen för en 25-åring
Om jag skulle investera 100 000 kronor som 25-åring skulle jag bygga portföljen kring tre principer:
Bred riskspridning, kvalitetsföretag och långsiktig tillväxt.
I mitt exempel investerar jag 55 procent i två globala ETF och resterande 45 procent i nio kvalitetsaktier.
Portföljen ger bara omkring 1,6 procent i beräknad direktavkastning från början.
Men det är ett medvetet val.
För en ung investerare är det inte nödvändigtvis den första utdelningen som är viktigast.
Det är möjligheten att låta kapitalet växa under många år.
Annas resa visar hur ett startkapital på 100 000 kronor, ett regelbundet månadssparande och återinvesterade utdelningar kan skapa stora belopp över tid.
Men resultatet är beroende av avkastningen och kommer aldrig att vara garanterat.
Det viktigaste är därför att bygga en strategi som passar den egna ekonomin och som går att följa även när börsen faller.
Målet är inte att få största möjliga utdelning nästa kvartal. Målet är att bygga en portfölj som kan ge ekonomiska möjligheter under resten av livet.
Se gärna hela genomgången på YouTube:
Bästa utdelningsportföljen för en 25-åring – 100 000 kr
Artikeln är utbildningsmaterial och inte personlig investeringsrådgivning. Investeringar innebär risk, och utdelningar kan sänkas eller utebli. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida resultat.