Att bygga en utdelningsportfölj behöver inte vara svårt. Du behöver inte heller ha ett stort kapital för att börja.
Det viktiga är att förstå vad du investerar i, sprida riskerna och ha en plan som fungerar under många år. Vill du fördjupa dig i hur du kombinerar kassaflöde och tillväxt kan du läsa min guide om utdelningsstrategi.
I den här guiden går jag igenom hur du kan bygga en utdelningsportfölj steg för steg. Vi tittar på hur många innehav du kan börja med, hur du väljer mellan aktier och ETF och vad du behöver tänka på för att utdelningarna ska bli hållbara.
1. Bestäm varför du vill ha utdelningar
Börja med att fundera på vad du vill uppnå.
Vill du använda utdelningarna till att betala en del av dina utgifter redan idag? Eller vill du återinvestera pengarna och bygga upp ett större kapital på lång sikt?
Det är två olika mål som kan påverka hur du väljer dina investeringar.
Om du har många år kvar innan pengarna ska användas kan det vara intressant med företag som har möjlighet att höja sina utdelningar över tid.
Om du däremot vill ha ett kassaflöde redan idag kan företag och ETF med högre direktavkastning vara mer intressanta.
Det går också att kombinera båda.
För dig som är helt ny rekommenderar jag att börja med min kompletta guide till utdelningsaktier.
2. Börja med ett belopp som passar din ekonomi
Du behöver inte vänta tills du har sparat ihop 100 000 kronor.
Det går att börja med 500, 1 000 eller 2 000 kronor i månaden.
Säg att du investerar 2 000 kronor varje månad. Då sätter du in 24 000 kronor under ett år.
Efter fem år har du satt in 120 000 kronor, utan att vi räknat med någon avkastning.
Efter tio år är summan 240 000 kronor.
Om investeringarna dessutom ger avkastning kan kapitalet bli större, men börsen kan också gå ned under perioder.
Det viktiga är att hitta ett sparbelopp som du kan fortsätta med.
Pengar som du kan behöva inom de närmaste åren bör du normalt inte placera i aktier.
3. Välj mellan utdelningsaktier och utdelande ETF
Det finns framför allt två vanliga sätt att bygga en utdelningsportfölj.
Du kan köpa enskilda utdelningsaktier eller använda utdelande ETF.
Enskilda utdelningsaktier
När du köper en aktie blir du delägare i ett företag.
Du kan själv välja vilka företag du vill äga och hur stor del av portföljen varje företag ska utgöra.
Fördelen är att du har stor kontroll över innehaven.
Nackdelen är att du själv behöver följa företagens ekonomi, skulder, vinster och utdelningar.
Utdelande ETF
En ETF är en börshandlad fond.
En utdelande ETF kan innehålla många olika företag och betala ut en del av fondens inkomster till dig som investerare.
Det kan göra det enklare att få riskspridning.
Men kontrollera fondens innehav, avgift, geografiska fördelning och utdelningspolicy. Två utdelande ETF kan ha helt olika risker.
Jag har jämfört fem olika alternativ i artikeln 5 utdelande ETF för olika portföljer.
Du kan också se videon här:
5 utdelande ETF, 5 olika portföljer på YouTube.
4. Sprid riskerna mellan olika företag och branscher
Ett vanligt misstag är att köpa flera aktier som egentligen påverkas av samma risker.
Om du exempelvis äger fem fastighetsbolag har du fem olika aktier. Men alla kan påverkas av stigande räntor och problem på fastighetsmarknaden.
Därför behöver du titta på mer än antalet innehav.
Fundera på vilka branscher företagen arbetar inom.
En portfölj kan till exempel innehålla företag inom industri, dagligvaror, hälsovård, finans och andra verksamheter.
Det kan också vara klokt att sprida investeringarna geografiskt.
Du behöver inte äga aktier i varje land, men undvik att hela din ekonomi blir beroende av en enda marknad.
Kom ihåg att riskspridning minskar vissa risker, men inte skyddar mot alla börsfall.
5. Titta inte bara på direktavkastningen
Det kan vara lockande att välja de aktier som ger högst utdelning.
Men hög direktavkastning är inte alltid ett kvalitetstecken.
Anta att ett företag delar ut 10 kronor per aktie och att aktien kostar 200 kronor.
Direktavkastningen är då 5 procent.
Om kursen faller till 100 kronor ser direktavkastningen plötsligt ut att vara 10 procent, förutsatt att utdelningen är oförändrad.
Men varför har kursen fallit?
Kanske har företaget fått problem och riskerar att sänka utdelningen.
Därför behöver du undersöka hur hållbar utdelningen är.
Titta bland annat på företagets vinst, kassaflöde, skuldsättning och hur stor del av vinsten som delas ut.
Du kan läsa mer i min guide om direktavkastning.
6. Kombinera högutdelare och utdelningshöjare
En utdelningsportfölj behöver inte bestå av en enda typ av företag.
Högutdelare ger en relativt stor utdelning i förhållande till aktiekursen.
Utdelningshöjare har i stället möjlighet att öka utdelningen över tid.
Ett företag som ger 3 procent i direktavkastning idag kan på lång sikt bli intressant om vinsten och utdelningen växer.
Samtidigt kan en högutdelare bidra med ett större kassaflöde redan från början.
En kombination kan därför passa en investerare som både vill ha utdelningar idag och möjlighet till ökade utdelningar längre fram.
Det betyder däremot inte att du automatiskt får en bättre portfölj. Varje investering behöver fortfarande bedömas utifrån kvalitet, värdering och risk.
Jag går igenom skillnaderna närmare i artikeln Högutdelare eller utdelningshöjare?.
7. Hur många innehav behöver du?
Det finns inget exakt antal som passar alla.
Om du köper enskilda aktier behöver du tillräckligt många innehav för att inte bli alltför beroende av ett enda företag.
Men fler aktier betyder inte automatiskt bättre riskspridning.
Tjugo företag i samma bransch kan vara mindre väl diversifierade än tio företag från olika branscher.
Om du använder breda ETF kan du få exponering mot många företag redan genom ett fåtal fonder.
Som nybörjare är det ofta bättre att förstå ett mindre antal väl valda investeringar än att försöka följa ett stort antal företag från första dagen.
Bygg portföljen i en takt som passar din kunskap och ekonomi.
8. Återinvestera utdelningarna
En av de stora fördelarna med utdelningsinvesteringar är att du själv kan bestämma vad du vill göra med pengarna.
Du kan använda utdelningarna till konsumtion eller investera dem igen.
Om du återinvesterar utdelningarna köper du fler aktier eller fondandelar.
De nya innehaven kan i sin tur ge framtida avkastning.
På så sätt kan kapitalet växa över tid.
Men det är viktigt att förstå att återinvesterade utdelningar inte skapar någon extra avkastning automatiskt. Resultatet beror på hur investeringarna utvecklas.
Det är den samlade avkastningen som spelar roll.
Läs gärna min fördjupning om ränta på ränta.
9. Välj ett konto som passar dina investeringar
I Sverige är investeringssparkonto, ISK, och kapitalförsäkring, KF, två vanliga alternativ för långsiktiga investeringar.
De har likheter, men också skillnader.
Om du äger utländska utdelningsaktier kan utländsk källskatt påverka hur utdelningen hanteras.
Därför är det bra att förstå kontoreglerna innan du börjar investera internationellt.
Du kan läsa mer i mina guider om ISK och kapitalförsäkring.
10. Följ upp portföljen utan att göra det för komplicerat
När portföljen väl är igång behöver du följa upp den.
Men det betyder inte att du måste kontrollera aktiekurserna varje dag.
Jag tycker att det är viktigare att regelbundet undersöka om investeringarna fortfarande passar din strategi.
Har något företag fått större ekonomiska problem?
Har utdelningen sänkts?
Har en bransch blivit en alltför stor del av portföljen?
Och har ditt eget mål förändrats?
Det kan räcka långt att göra en ordentlig genomgång med jämna mellanrum.
Du behöver inte ändra portföljen bara för att börsen rör sig.
Exempel: En enkel plan för att komma igång
Vi tänker oss en person som vill investera 2 000 kronor i månaden och har minst tjugo års sparhorisont.
En möjlig arbetsgång kan vara:
- Bygg först upp en buffert för oväntade utgifter.
- Bestäm hur stor del av sparandet som ska placeras i aktier och ETF.
- Välj en enkel grund med god riskspridning.
- Komplettera eventuellt med enskilda utdelningsaktier som du har analyserat.
- Investera regelbundet och återinvestera utdelningarna om målet är att bygga kapital.
- Följ upp portföljen och justera när det finns tydliga skäl.
Det här är ett exempel på hur en process kan se ut, inte en färdig portfölj som passar alla.
Vanliga frågor om utdelningsportföljer
Kan man börja med 1 000 kronor?
Ja. Du kan börja med små belopp och bygga vidare genom regelbundet sparande. Tänk på eventuellt courtage och andra avgifter.
Är utdelande ETF bättre än aktier?
Det beror på vad du vill uppnå. ETF kan göra riskspridningen enklare, medan enskilda aktier ger större kontroll över vilka företag du äger.
Hur ofta får man utdelning?
Det varierar. Vissa företag delar ut en gång om året, andra flera gånger. Det finns även aktier och ETF med månadsvisa utbetalningar.
Hur mycket pengar behövs för att leva på utdelningar?
Det beror på dina utgifter, portföljens direktavkastning och hur stabila utdelningarna är.
Jag har skrivit en separat guide om hur mycket kapital som behövs för att leva på utdelningar.
Sammanfattning
En bra utdelningsportfölj börjar med en tydlig plan.
Du behöver förstå vad du köper, sprida riskerna och välja investeringar som passar dina mål.
Jaga inte högsta möjliga direktavkastning. Undersök i stället hur företagen tjänar pengar och om utdelningarna är hållbara.
Och kom ihåg att du inte behöver bygga hela portföljen på en gång.
Du kan börja smått, lära dig längs vägen och utveckla din strategi över tid.
Det är så ett långsiktigt sparande kan bli något som verkligen gör skillnad.
Vill du lära dig mer? Se min video Utdelningsaktier för nybörjare, där jag går igenom grunderna med konkreta exempel.
Artikeln innehåller allmän utbildande information och är inte personlig investeringsrådgivning. Investeringar innebär risk och du kan förlora pengar. Utdelningar kan sänkas eller utebli. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida resultat.