Utdelningsaktier är populära bland investerare som vill bygga ett långsiktigt sparande och samtidigt få ett återkommande kassaflöde från sina investeringar.
Tanken är enkel. Du äger aktier i företag som delar ut en del av sina vinster till aktieägarna. Pengarna kan du använda till nya investeringar eller som ett tillskott till din vanliga ekonomi.
Men hur fungerar utdelningsaktier egentligen? Hur mycket pengar behöver du investera för att få en meningsfull utdelning? Och är hög direktavkastning alltid något positivt?
I den här guiden går jag igenom grunderna och visar hur du kan börja bygga en utdelningsportfölj med en tydlig strategi. Vill du gå vidare till det praktiska har jag också skrivit en stegvis guide om hur du bygger en utdelningsportfölj från grunden. Du kan även läsa om hur du skapar en långsiktig utdelningsstrategi.
Se videon: Utdelningsaktier för nybörjare
Vill du hellre se en genomgång? I videon förklarar jag hur utdelningsaktier fungerar, hur mycket kapital som kan behövas och vilka vanliga misstag du bör undvika.
Vad är utdelningsaktier?
När du köper en aktie blir du delägare i ett företag.
Om företaget går med vinst kan en del av pengarna delas ut till aktieägarna. Det kallas aktieutdelning.
Alla företag delar däremot inte ut pengar. Vissa väljer att återinvestera hela vinsten i verksamheten för att finansiera tillväxt, utveckla nya produkter eller göra förvärv.
En utdelningsaktie är helt enkelt en aktie i ett företag som betalar utdelning.
Det är viktigt att komma ihåg att utdelningen aldrig är garanterad. Ett företag kan både höja, sänka och ställa in sin utdelning.
Hur fungerar aktieutdelning?
Vi tar ett enkelt exempel.
Du äger 100 aktier i ett företag.
Företaget beslutar att dela ut 5 kronor per aktie.
Din utdelning blir då:
100 aktier × 5 kronor = 500 kronor
Äger du i stället 1 000 aktier får du 5 000 kronor.
Pengarna betalas normalt ut automatiskt till det konto där du har dina aktier, förutsatt att du äger dem med rätt till utdelningen.
Viktiga datum vid aktieutdelning
Det finns några datum som är bra att känna till.
Beslutsdagen: Bolagsstämman beslutar normalt om utdelningen.
X-dagen: Första dagen då aktien handlas utan rätt till den kommande utdelningen.
Avstämningsdagen: Dagen då det fastställs vilka aktieägare som har rätt till utdelningen.
Utbetalningsdagen: Dagen då pengarna betalas ut.
En viktig detalj är att aktiekursen teoretiskt justeras ned med utdelningsbeloppet på X-dagen, om allt annat är oförändrat.
Utdelningen är alltså ingen gratis avkastning. Pengarna kommer från bolagets tillgångar.
Vad är direktavkastning?
Direktavkastning är ett av de vanligaste nyckeltalen när man analyserar utdelningsaktier.
Det visar hur stor utdelningen är i förhållande till aktiens pris.
Formeln är:
Direktavkastning = årlig utdelning per aktie / aktiekurs × 100
Anta att en aktie kostar 200 kronor och delar ut 8 kronor per år.
Då blir direktavkastningen:
8 / 200 × 100 = 4 procent
Det betyder att utdelningen motsvarar 4 procent av aktiens nuvarande pris.
Men här finns en viktig sak att förstå.
Om aktiekursen faller från 200 till 160 kronor, medan utdelningen fortfarande är 8 kronor, stiger direktavkastningen till 5 procent.
Det behöver inte betyda att aktien har blivit en bättre investering.
Kursfallet kan bero på att marknaden förväntar sig försämrade vinster eller en framtida utdelningssänkning.
Vill du förstå detta mer i detalj kan du läsa min guide:
Vad är direktavkastning? Så fungerar det
Hur mycket utdelning får man för 100 000 kronor?
Hur mycket pengar du får i utdelning beror på hur stort kapital du investerar och vilken direktavkastning dina innehav har.
Här är några förenklade exempel.
| Investerat kapital | 3 % utdelning | 4 % utdelning | 5 % utdelning |
|---|---|---|---|
| 100 000 kr | 3 000 kr | 4 000 kr | 5 000 kr |
| 300 000 kr | 9 000 kr | 12 000 kr | 15 000 kr |
| 500 000 kr | 15 000 kr | 20 000 kr | 25 000 kr |
| 1 000 000 kr | 30 000 kr | 40 000 kr | 50 000 kr |
Beloppen avser utdelning per år före eventuell skatt.
Tabellen visar också något intressant.
När kapitalet växer börjar utdelningarna bli allt mer betydelsefulla.
En portfölj på en miljon kronor med 5 procents direktavkastning ger exempelvis 50 000 kronor om året, om utdelningarna ligger kvar på den nivån.
Det motsvarar i genomsnitt drygt 4 100 kronor per månad.
Men det betyder inte att pengarna betalas ut varje månad. Utdelningarnas storlek och tidpunkt varierar mellan olika innehav.
Det är också viktigt att komma ihåg att siffrorna är räkneexempel. Framtida utdelningar är inte garanterade.
Hur ofta får man utdelning?
Olika företag betalar utdelning vid olika tidpunkter.
Många svenska börsbolag betalar utdelning en gång per år, vanligtvis under våren.
Det finns också bolag som delar upp utdelningen på två eller flera tillfällen.
I USA är kvartalsutdelning vanligt. Det innebär att aktieägarna får utdelning fyra gånger per år.
Det finns även företag och ETF som betalar utdelning varje månad.
För en investerare som vill skapa ett löpande kassaflöde kan det vara intressant att kombinera innehav med olika utdelningsmånader.
Men antalet utbetalningar säger ingenting om hur bra investeringen är.
Ett företag som betalar utdelning en gång per år kan vara en betydligt bättre investering än ett företag som betalar varje månad.
Det viktiga är hur hållbar utdelningen är och hur investeringen utvecklas över tid.
Högutdelare eller utdelningshöjare?
När man bygger en utdelningsportfölj finns det två vanliga strategier.
Den första är att investera i företag med relativt hög direktavkastning.
Den andra är att fokusera på företag som regelbundet höjer sina utdelningar.
Högutdelare
En högutdelare är ett företag som betalar en relativt stor utdelning i förhållande till aktiekursen.
Det kan exempelvis handla om en direktavkastning på 5 till 7 procent.
Fördelen är att investeraren får ett större kassaflöde redan från början.
Nackdelen är att hög direktavkastning ibland kan bero på låg tillväxt, hög risk eller förväntningar om en framtida utdelningssänkning.
Utdelningshöjare
En utdelningshöjare kan ha lägre direktavkastning från början, men företaget har möjlighet att öka utdelningen över tid.
Anta att ett företag delar ut 3 kronor per aktie och höjer utdelningen med 7 procent per år.
Efter tio år skulle utdelningen vara ungefär 5,90 kronor per aktie, om höjningarna fortsätter i samma takt.
Det innebär nästan en fördubbling av utdelningen.
Men även här finns risker. Ett företag kan få problem som gör att utdelningstillväxten avstannar.
Vilken strategi är bäst?
Det beror framför allt på din tidshorisont och vad du vill använda utdelningarna till.
En investerare som behöver kassaflöde redan i dag kan prioritera högre direktavkastning.
En investerare med många år kvar kan lägga större vikt vid företag som har förutsättningar att öka sina utdelningar.
Det går också att kombinera strategierna.
Jag har skrivit en separat artikel där jag jämför dem mer ingående:
Högutdelare eller utdelningshöjare – vad är bäst?
Hur vet man om en utdelning är hållbar?
En hög utdelning är bara värdefull om företaget har möjlighet att fortsätta betala den.
Därför behöver du undersöka mer än direktavkastningen.
1. Företagets vinst
Ett företag behöver normalt tjäna pengar för att kunna dela ut pengar långsiktigt.
Om vinsten minskar under flera år samtidigt som utdelningen hålls kvar kan det bli svårt att fortsätta.
2. Kassaflödet
Vinsten i resultaträkningen är viktig, men den berättar inte hela historien.
Det är också viktigt att undersöka hur mycket pengar verksamheten faktiskt genererar.
Ett företag med stabila kassaflöden har ofta bättre förutsättningar att finansiera utdelningar.
3. Utdelningsandelen
Utdelningsandelen visar hur stor del av vinsten som delas ut.
Anta att ett företag tjänar 10 kronor per aktie och delar ut 6 kronor.
Då är utdelningsandelen 60 procent.
Det innebär att företaget behåller 40 procent av vinsten.
Vad som är en rimlig utdelningsandel varierar mellan olika branscher.
4. Skuldsättningen
Företag med stora skulder kan få problem när räntorna stiger eller intäkterna minskar.
Om en stor del av kassaflödet måste användas till räntor och amorteringar kan utdelningen hamna under press.
5. Utdelningshistoriken
Har företaget höjt utdelningen under många år?
Har utdelningen varit stabil även under svagare ekonomiska perioder?
Har bolaget tidigare behövt sänka utdelningen?
Historiken kan ge värdefull information, men den är ingen garanti för framtiden.
Se upp för utdelningsfällor
Ett vanligt misstag är att köpa aktier enbart för att direktavkastningen är hög.
Anta att ett företag tidigare betalade 10 kronor i utdelning per aktie.
Aktien handlas nu för 100 kronor.
Den historiska direktavkastningen är då 10 procent.
Det kan se mycket attraktivt ut.
Men tänk om aktiekursen har fallit därför att företaget fått ekonomiska problem.
Om utdelningen senare sänks till 4 kronor blir direktavkastningen bara 4 procent vid samma aktiekurs.
Samtidigt kan aktiens värde fortsätta falla.
Det här är en klassisk utdelningsfälla.
En hög direktavkastning är därför en anledning att undersöka företaget närmare, inte ett tillräckligt skäl att köpa aktien.
Så bygger du en utdelningsportfölj
En utdelningsportfölj behöver inte vara särskilt komplicerad.
Men den bör byggas utifrån en tydlig strategi.
Börja med att bestämma ditt mål
Vill du använda utdelningarna som ett tillskott till lönen?
Vill du återinvestera dem under många år?
Eller vill du på sikt kunna leva helt eller delvis på utdelningarna?
Svaret påverkar hur du bör tänka kring direktavkastning, utdelningstillväxt och risk.
Sprid riskerna
Att äga många aktier innebär inte automatiskt att du har god riskspridning.
Om nästan alla företag finns inom samma bransch kan portföljen fortfarande vara sårbar.
Försök därför att sprida investeringarna mellan olika verksamheter, exempelvis industri, hälsovård, dagligvaror och andra sektorer.
Det kan också vara klokt att sprida innehaven geografiskt.
Kombinera olika typer av utdelningsbolag
En utdelningsportfölj kan innehålla både företag med högre direktavkastning och företag som har möjlighet att höja utdelningen över tid.
Det kan ge en kombination av kassaflöde i dag och möjlighet till växande utdelningar i framtiden.
Men varje innehav bör ha en tydlig funktion.
Följ upp företagen
Det räcker inte att köpa en aktie och sedan bara titta på utdelningen.
Du behöver också följa företagets utveckling.
Förändras vinsten?
Ökar skuldsättningen?
Har förutsättningarna för utdelningen försämrats?
En långsiktig strategi kräver inte ständig handel, men den kräver viss uppföljning.
Utdelningsaktier eller utdelande ETF?
Du behöver inte välja enskilda aktier för att få utdelningar.
Det finns också börshandlade fonder, ETF, som betalar utdelning.
En ETF kan äga aktier i många olika företag.
Det gör att du kan få riskspridning genom en enda investering.
Samtidigt finns det stora skillnader mellan olika ETF.
Vissa fokuserar på hög direktavkastning.
Andra prioriterar företag med stabila vinster och utdelningstillväxt.
Det finns även ETF som använder optionsstrategier för att skapa löpande utbetalningar.
Dessa produkter har olika risker och bör inte jämföras enbart utifrån utdelningsnivån.
Vill du lära dig mer kan du läsa:
5 utdelande ETF för olika portföljer
Återinvestera utdelningarna eller använda pengarna?
Det här är en av de viktigaste frågorna för en långsiktig utdelningsinvesterare.
Om du behöver pengarna till löpande utgifter kan du använda utdelningarna som ett kassaflöde.
Men om du fortfarande bygger upp ditt kapital kan återinvestering vara ett alternativ.
Anta att din portfölj ger 4 000 kronor i utdelning under ett år.
Om du återinvesterar pengarna kan du köpa fler aktier eller fondandelar.
Dessa kan i sin tur bidra till framtida avkastning.
Med tiden kan återinvesteringen få stor betydelse.
Det är en del av det som brukar kallas ränta på ränta.
Men det är viktigt att förstå att portföljens värde fortfarande påverkas av aktiekurser, framtida utdelningar och kostnader.
Utdelningar skapar inte automatiskt högre totalavkastning.
Vill du förstå hur återinvestering fungerar över lång tid kan du läsa:
Ränta på ränta – så växer dina pengar
Vilket konto passar för utdelningsaktier?
I Sverige använder många investerare investeringssparkonto, ISK, eller kapitalförsäkring, KF.
Båda kan användas för utdelningsinvesteringar.
Det finns däremot skillnader som är viktiga att känna till.
På ISK beskattas sparandet enligt reglerna för schablonbeskattning.
Kapitalförsäkring har också en särskild beskattning, men fungerar juridiskt och praktiskt annorlunda.
För utländska utdelningsaktier är det dessutom viktigt att förstå hur källskatt fungerar.
När ett utländskt företag betalar utdelning kan skatt dras i det land där företaget hör hemma.
Hur den skatten hanteras beror bland annat på vilket land utdelningen kommer från, kontotypen och din situation.
Därför är det klokt att kontrollera aktuella regler och villkor innan du väljer konto.
Jag har flera guider som hjälper dig:
Kan man leva på utdelningar?
Ja, det är möjligt att använda utdelningar som en del av sin försörjning.
Men hur mycket kapital som behövs beror på dina utgifter och hur stor utdelning portföljen kan generera.
Vi tar ett exempel.
Anta att du vill få 10 000 kronor i månaden i utdelningar.
Det motsvarar 120 000 kronor per år.
Om vi räknar med en direktavkastning på 4 procent blir kapitalbehovet:
120 000 / 0,04 = 3 000 000 kronor
Det är alltså tre miljoner kronor i investerat kapital.
Men beräkningen är förenklad.
Den tar inte hänsyn till eventuella utdelningssänkningar, skatt, inflation eller förändringar i portföljvärdet.
Den som planerar att leva på sina investeringar behöver därför också tänka på säkerhetsmarginaler.
Jag har skrivit en separat guide om detta:
Hur mycket kapital behövs för att leva på utdelningar?
Vanliga misstag när man börjar med utdelningsaktier
Det finns några misstag som är särskilt vanliga.
Att jaga högsta direktavkastningen. En hög utdelningsprocent kan vara ett tecken på ökad risk.
Att underskatta vikten av riskspridning. Många innehav inom samma bransch ger inte nödvändigtvis en trygg portfölj.
Att glömma totalavkastningen. Utdelning är bara en del av investeringens avkastning. Kursutvecklingen spelar också roll.
Att ignorera skuldsättningen. Företag med svag ekonomi kan få svårt att upprätthålla sina utdelningar.
Att förvänta sig att utdelningar alltid ska öka. Även etablerade företag kan behöva sänka utdelningen.
Att köpa utan en tydlig strategi. Varje investering bör ha ett syfte och passa in i din långsiktiga plan.
Vanliga frågor om utdelningsaktier
Är utdelningsaktier bra för nybörjare?
Utdelningsaktier kan passa nybörjare som vill lära sig analysera företag och bygga ett långsiktigt sparande.
Det är däremot viktigt att förstå riskerna. För den som inte vill analysera enskilda företag kan en bred fond vara ett enklare alternativ.
Hur mycket pengar måste man investera för att få utdelning?
Det finns normalt inget särskilt minimibelopp för att få utdelning.
Om du äger en aktie som ger rätt till utdelning får du den utdelning som hör till aktien.
Däremot kan handelskostnader få stor betydelse vid mycket små investeringar.
Är utdelningar garanterade?
Nej. Företag kan höja, sänka eller ställa in utdelningen.
Även bolag som har betalat utdelning under många år kan drabbas av ekonomiska problem.
Är det bäst att få utdelning varje månad?
Inte nödvändigtvis.
Det kan vara praktiskt att få pengar varje månad, men utbetalningsfrekvensen säger inget om investeringens kvalitet.
Är utdelningsaktier bättre än tillväxtaktier?
Det finns inget generellt svar.
Ett företag som återinvesterar hela vinsten kan skapa mycket god avkastning för aktieägarna.
Ett utdelande företag kan också vara en utmärkt investering.
Det viktiga är hur företaget använder sitt kapital och vilken totalavkastning investeringen ger över tid.
Sammanfattning: bygg din utdelningsportfölj med en tydlig plan
Utdelningsaktier kan vara ett intressant sätt att bygga ett långsiktigt sparande.
De kan ge ett återkommande kassaflöde och möjlighet att återinvestera pengarna i fler aktier.
Men det är viktigt att inte stirra sig blind på direktavkastningen.
Företagets kvalitet, kassaflöde, skuldsättning och framtidsutsikter är minst lika viktiga.
För mig handlar utdelningsinvesteringar framför allt om att bygga ett system som fungerar över lång tid.
En portfölj där varje innehav har en tydlig roll och där investeringarna bygger på genomtänkta beslut.
Kunskap, disciplin och tid är grunden.
Vill du börja jämföra utdelningsaktier och ETF?
Hos Nordnet kan du undersöka olika aktier och ETF, jämföra innehav och läsa mer om deras egenskaper.
Utforska aktier och ETF hos Nordnet
Annonslänk. Jag kan få ersättning om du blir kund via länken, utan extra kostnad för dig.
Observera att artikeln är avsedd för utbildning och allmän information. Den är inte personlig investeringsrådgivning. Investeringar innebär risk och du kan förlora pengar. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida resultat.