Fonder är för många den enklaste vägen in på börsen. Är du helt ny kan du börja med min grundguide om vad en fond är.
Du behöver inte välja enskilda aktier, följa rapporter eller försöka avgöra vilket bolag som blir nästa vinnare. Med en enda bred fond kan du få exponering mot hundratals eller tusentals företag.
Problemet är att fondutbudet är enormt. Det finns globalfonder, Sverigefonder, aktivt förvaltade fonder, indexfonder, tillväxtmarknadsfonder och mängder av smalare alternativ. Om du vill förstå grunden först kan du läsa min guide om vad en indexfond är. Du kan också läsa min jämförelse mellan indexfond och aktiv fond, min guide om vad en Sverigefond är, min guide om vad en tillväxtmarknadsfond är och jämförelsen mellan globalfond och Sverigefond.
I den här guiden går jag igenom fem fonder som är intressanta att känna till som nybörjare. De fyller olika funktioner och hjälper oss samtidigt att förstå hur en enkel fondportfölj kan byggas. Vill du börja med själva strukturen kan du först läsa hur många fonder man ska ha.
Det här är ingen topplista där fond nummer ett automatiskt är bäst. Målet är att du ska förstå vad de olika fondtyperna gör och kunna välja en lösning som passar ditt sätt att spara.
Vad är en fond?
En fond samlar pengar från många sparare och investerar dem i ett antal värdepapper. Köper du en aktiefond blir du indirekt ägare i alla de bolag som fonden innehåller.
Det gör riskspridningen betydligt enklare än om du själv skulle köpa varje aktie separat.
En indexfond försöker följa ett bestämt index. En aktivt förvaltad fond har i stället en förvaltare som väljer investeringar och försöker nå fondens mål genom aktiva beslut.
Vill du först förstå skillnaden mellan aktier, fonder och ETF:er kan du läsa guiden Fonder, ETF:er och aktier, vad är skillnaden?
Vad ska en nybörjare titta efter?
Jag skulle börja med fondens uppgift i portföljen. Först därefter kommer fondnamnet.
Några frågor är särskilt viktiga:
- Vilka marknader investerar fonden i?
- Hur många bolag får du exponering mot?
- Vilket index följer fonden om den är indexnära?
- Hur hög är den totala avgiften?
- Hur stor blir överlappningen med fonder du redan äger?
- Vilken roll ska fonden ha i ditt sparande?
En fond som är bra i en portfölj behöver inte fylla någon funktion alls i en annan.
Fem fonder med fem olika roller
| Fond | Inriktning | Roll |
|---|---|---|
| Avanza Global | Globala aktier | Enkel global bas |
| Länsförsäkringar Global Index | Globala aktier | Alternativ global bas |
| Avanza Sweden | Svenska aktier | Sverigekomplement |
| Avanza Emerging Markets | Tillväxtmarknader | Regionalt komplement |
| Storebrand Europa | Europeiska aktier | Regionalt komplement |
Fondvillkor, avgifter och innehav kan förändras över tid. Kontrollera därför alltid aktuell information hos fondbolaget innan du fattar beslut.
1. Avanza Global, en enkel global bas
En global indexfond är ofta en bra utgångspunkt när man ska förstå fondsparande.
Avanza Global ger bred exponering mot stora och medelstora bolag på flera utvecklade aktiemarknader. Fonden har låg avgift och ger dig många företag i ett enda innehav.
Det är själva styrkan med en bred globalfond. Du behöver inte försöka avgöra om USA, Europa eller Japan kommer att utvecklas bäst nästa år. Marknaderna finns redan representerade i fonden utifrån indexets konstruktion.
Samtidigt är det viktigt att förstå att en globalfond inte betyder att varje land får lika stor vikt. USA är en mycket stor del av den globala aktiemarknaden och får därför också stor vikt i många globalfonder.
Passar att undersöka om: du vill bygga en enkel bas med bred internationell exponering och låg avgift.
2. Länsförsäkringar Global Index, ett annat globalt alternativ
Länsförsäkringar Global Index fyller i grunden en liknande roll. Det är ytterligare ett exempel på hur en bred global indexfond kan fungera som bas i ett långsiktigt sparande.
Här kommer en viktig poäng för nybörjare. Två bra globalfonder behöver inte göra portföljen dubbelt så bra.
Äger du två fonder med snarlik inriktning kommer många av de största bolagen att finnas i båda. Du får fler fondnamn på skärmen, men inte automatiskt dubbelt så stor riskspridning.
Jämför därför index, avgift, fondens urval och vilka marknader som faktiskt ingår. Välj sedan utifrån den funktion du vill ha.
Passar att undersöka om: du söker en bred global bas och vill jämföra flera etablerade indexalternativ.
3. Avanza Sweden, för svensk exponering
En Sverigefond kan fylla en annan roll.
Avanza Sweden ger bred exponering mot den svenska aktiemarknaden och omfattar betydligt fler bolag än ett mycket smalt storbolagsindex.
För en svensk sparare kan det kännas naturligt att äga svenska bolag. Vi känner igen företagen, handlar i svenska kronor och följer ofta svensk ekonomi i vardagen.
Men här finns också en fälla. Har du redan en globalfond och sedan lägger en stor del av sparandet i Sverige väljer du aktivt att ge Sverige större vikt än landet har på världsmarknaden.
Det kan vara ett medvetet val. Det viktiga är att förstå vad valet gör med portföljen.
Passar att undersöka om: du vill komplettera en bredare portfölj med en tydlig svensk del.
4. Avanza Emerging Markets, för tillväxtmarknader
Tillväxtmarknader omfattar ekonomier som befinner sig i andra utvecklingsfaser än exempelvis USA och Västeuropa.
En fond med fokus på tillväxtmarknader kan ge exponering mot länder och företag som får liten eller ingen vikt i vissa globalfonder.
Det innebär också andra risker. Politiska förutsättningar, valutor, bolagsstyrning och marknadsstruktur kan skilja sig mycket mellan länder.
För en nybörjare är den pedagogiska poängen viktigare än själva fondnamnet. Om din basfond saknar tillväxtmarknader kan en separat fond användas som komplement. Om de redan ingår behöver du fundera över om du verkligen vill öka deras vikt.
Passar att undersöka om: du vill komplettera en portfölj som saknar tillväxtmarknader eller själv styra hur stor exponeringen ska vara.
5. Storebrand Europa, om du vill öka Europa
En Europafond är ännu ett exempel på ett regionalt komplement.
Storebrand Europa investerar brett på de europeiska aktiemarknaderna. Det kan vara intressant för den som medvetet vill ge Europa större plats i portföljen.
Men samma princip gäller här som för Sverige. En globalfond innehåller redan europeiska bolag. Lägger du till en Europafond ökar du därför normalt Europas vikt.
Det är ett aktivt beslut om fördelningen mellan regioner.
Passar att undersöka om: du har en bred bas och medvetet vill öka exponeringen mot Europa.
En fond kan faktiskt räcka
Det här är kanske den viktigaste lärdomen i hela artikeln.
Det är lätt att tro att en genomtänkt portfölj måste innehålla många fonder. En globalfond, en Sverigefond, en Europafond, en teknikfond, en småbolagsfond och några andra alternativ för säkerhets skull.
Resultatet kan bli en portfölj där samma bolag dyker upp på flera ställen och där du till slut inte längre vet vilken funktion varje fond har.
En bred fond kan redan ge mycket stor riskspridning.
Anna och Erik väljer två olika vägar
Anna vill göra sparandet enkelt. Hon vill månadsspara, tänka långsiktigt och lägga så lite tid som möjligt på fondval. Hon väljer därför en bred global indexfond som bas.
Erik vill styra fördelningen mer själv. Han börjar också med en global bas, men kompletterar med Sverige och en mindre del tillväxtmarknader.
Båda kan få en bred portfölj. Skillnaden ligger i hur många beslut de själva vill ta.
Det är ett bra sätt att tänka på fondval. Fler fonder ger större möjlighet att styra fördelningen, men innebär också fler beslut och större risk för onödig överlappning.
Tre enkla sätt att bygga en fondportfölj
Alternativ 1: En bred globalfond
Det enklaste upplägget är en bred global indexfond. Du får internationell exponering i ett enda innehav och månadssparandet blir lätt att sköta.
Alternativ 2: Global bas plus Sverige
Du använder globalfonden som bas och lägger till en mindre Sverigefond. Då väljer du medvetet att ge svenska bolag större vikt.
Alternativ 3: Global bas med flera komplement
Du börjar globalt och lägger sedan till exempelvis Sverige, Europa eller tillväxtmarknader. Varje tillägg ska ha en tydlig uppgift och en genomtänkt vikt.
Avgiften spelar större roll än den ser ut att göra
En skillnad på några tiondels procent kan se obetydlig ut. Över flera decennier kan den bli stor eftersom avgiften tas från kapital som annars hade kunnat fortsätta växa.
Det betyder inte att den billigaste fonden alltid är rätt val. Två fonder kan följa olika index, göra olika urval och ge olika exponering.
Jämför därför både pris och innehåll.
På sidan Verktyg kan du själv räkna på hur sparande och avkastning utvecklas över tid.
Fond eller ETF för en nybörjare?
Vanliga fonder och ETF:er kan båda ge bred riskspridning, men de fungerar lite olika i praktiken.
Med en vanlig fond kan du ofta månadsspara ett exakt belopp automatiskt. Du behöver inte fundera på antal andelar, börsens öppettider eller köp vid en viss kurs.
En ETF handlas på börsen ungefär som en aktie. Där kan courtage, spread och valutaväxling bli relevanta kostnader.
För ett enkelt automatiskt månadssparande kan därför en vanlig indexfond vara mycket smidig. ETF:er kan samtidigt ge tillgång till marknader och strategier som är svårare att hitta bland vanliga fonder.
Jag går igenom skillnaderna mer utförligt i ETF eller fond, vad är skillnaden och vad ska man välja?
Vill du jämföra med ETF alternativen finns också guiden 5 bra ETF:er för nybörjare.
Fem fonder betyder inte att du ska köpa alla fem
De fem fonderna i den här artikeln visar olika funktioner. De är inte en färdig portfölj som måste köpas tillsammans.
En bred globalfond kan vara tillräcklig för den som vill hålla sparandet mycket enkelt. Sverige, Europa och tillväxtmarknader blir då aktiva val som förändrar fördelningen.
Fråga därför alltid vad en ny fond tillför innan du lägger den i portföljen.
Min checklista innan du väljer fond
- Vad investerar fonden i?
- Vilket index följer den?
- Vilka länder och sektorer väger tyngst?
- Hur hög är den totala avgiften?
- Hur bred är riskspridningen?
- Överlappar den med fonder du redan äger?
- Är fonden aktivt eller passivt förvaltad?
- Hur passar den ihop med din tidshorisont och risknivå?
- Kan du månadsspara automatiskt?
- Vilken konkret uppgift ska fonden ha?
Slutsats
Fondsparande behöver inte vara komplicerat.
En bred global indexfond kan ge en stark och enkel grund. Den som vill styra mer själv kan komplettera med exempelvis Sverige, Europa eller tillväxtmarknader.
Avanza Global och Länsförsäkringar Global Index visar två sätt att få en global bas. Avanza Sweden visar hur svenska aktier kan läggas till. Avanza Emerging Markets ger möjlighet att styra exponeringen mot tillväxtmarknader. Storebrand Europa visar hur en region kan få större vikt.
Det viktigaste är fortfarande inte hur många fonder du äger. Det viktiga är att du förstår vad du äger och varför det finns i portföljen.
Vill du gå vidare kan du läsa Aktier eller fonder?, ETF eller fond? och guiden om ETF:er för nybörjare.
Fondinformation och villkor kan förändras. Kontrollera alltid aktuella fondfakta innan du investerar. Innehållet är utbildande information och ska inte ses som personlig investeringsrådgivning. Investeringar kan både öka och minska i värde.