Vad är en indexfond? Så fungerar indexfonder

Vad är en indexfond? Så fungerar indexfonder

En indexfond är ett enkelt sätt att investera i många företag samtidigt. Om du vill börja från grunden kan du först läsa vad en fond är och hur fonder fungerar.

I stället för att försöka hitta nästa börsvinnare följer fonden ett bestämt index. Det kan exempelvis vara ett index över svenska aktier, amerikanska aktier eller företag från stora delar av världen.

Det gör indexfonder enkla att förstå och ofta billiga att äga. Vill du gå vidare från fondtypen till själva portföljen kan du läsa hur många fonder man ska ha.

Men vad innebär det egentligen att följa ett index? Vad är skillnaden mellan en indexfond och en vanlig fond? Och hur vet man vilken indexfond man ska välja?

Det går vi igenom här.

Vad är en indexfond?

En indexfond är en fond som försöker följa utvecklingen för ett bestämt index.

Ett index är en samling värdepapper som används för att beskriva utvecklingen på en viss marknad eller del av marknaden.

Det kan exempelvis vara stora svenska börsbolag, amerikanska företag eller företag från flera delar av världen.

När du köper en indexfond behöver du därför inte själv välja alla aktier som ska ingå.

Fonden gör det åt dig utifrån reglerna för det index som fonden följer.

Vad är ett index?

Tänk dig att du vill veta hur en hel aktiemarknad utvecklas.

Det blir svårt att titta på en enda aktie. Ett företag kan stiga kraftigt samtidigt som ett annat faller.

Därför används index.

Ett index samlar ett antal aktier och visar hur gruppen utvecklas tillsammans.

Olika index representerar olika delar av marknaden.

Ett index kan fokusera på Sverige.

Ett annat kan följa USA.

Ett tredje kan omfatta flera tusen företag från olika delar av världen.

Det index som fonden följer får därför stor betydelse för vad du faktiskt investerar i.

Hur fungerar en indexfond?

Anta att ett index innehåller 500 företag.

En indexfond som följer detta index försöker skapa en portfölj som utvecklas ungefär som indexet.

Om ett företag har stor vikt i indexet får det normalt också stor betydelse för fondens utveckling.

När indexets sammansättning förändras anpassas fonden.

Fondförvaltaren behöver alltså inte varje vecka försöka avgöra vilka företag som ser billigast ut eller vilka aktier som kan stiga mest.

Uppgiften är i stället att följa indexet så nära som möjligt.

Det kallas passiv förvaltning.

Vad är skillnaden mellan en indexfond och en aktiv fond?

Här finns den viktigaste skillnaden. Vill du fördjupa jämförelsen har jag en separat guide om indexfond eller aktiv fond.

En aktivt förvaltad fond har vanligtvis en förvaltare eller ett förvaltarteam som väljer investeringar.

Målet kan exempelvis vara att försöka utvecklas bättre än ett visst jämförelseindex.

En indexfond har ett annat upplägg.

Den försöker följa sitt index.

Det kräver normalt mindre analys och färre aktiva beslut från fondförvaltaren.

Därför kan indexfonder ofta ha lägre avgifter än aktivt förvaltade fonder. Jag visar med konkreta exempel hur kostnaden påverkar sparandet i min guide om fondavgifter.

Det betyder däremot inte att alla indexfonder är likadana.

Vilket index fonden följer är fortfarande avgörande.

Varför är indexfonder ofta billiga?

Att driva en aktiv fond kräver analys, förvaltare och löpande beslut om vilka värdepapper som ska köpas och säljas.

En indexfond följer i stället förutbestämda regler.

Det kan göra förvaltningen billigare.

Avgiften spelar roll eftersom den tas från fondens kapital.

Anta att två fonder utvecklas lika före avgifter.

Om den ena kostar mer kommer spararen att behålla mindre av avkastningen.

Under ett enskilt år kan skillnaden kännas liten.

Över flera decennier kan effekten bli betydligt större.

Det beror på att pengar som försvinner i avgifter inte längre kan fortsätta växa.

Vill du förstå den effekten bättre kan du läsa:

Ränta på ränta, så växer dina pengar över tid

Du kan också räkna själv:

Öppna min ränta på ränta kalkylator

Är indexfonder alltid billiga?

Nej.

Indexfond betyder inte automatiskt låg avgift.

Två indexfonder kan följa liknande marknader men ändå ha olika kostnader.

Därför är avgiften en av sakerna du bör kontrollera innan du väljer fond.

Men avgiften berättar inte allt.

En billig fond som följer ett index du egentligen inte vill investera i blir inte rätt val bara för att avgiften är låg.

Först behöver du förstå vad fonden äger.

Sedan kan du jämföra kostnaden.

Vilka typer av indexfonder finns?

Indexfonder kan investera på många olika marknader.

En global indexfond kan ge exponering mot företag från flera länder.

En Sverigefond kan följa den svenska aktiemarknaden.

En USA fond kan fokusera på amerikanska företag.

Det finns även indexfonder med inriktning mot exempelvis Europa, småbolag, teknik eller tillväxtmarknader.

Ordet indexfond berättar alltså hur fonden förvaltas.

Det berättar inte automatiskt var pengarna investeras.

Vad är en global indexfond?

En global indexfond kombinerar två saker.

Den investerar internationellt och följer ett index.

Det gör att du med en enda fond kan få exponering mot många företag från flera länder.

USA brukar väga tungt i många globala index, eftersom amerikanska börsbolag utgör en stor del av värdet på de utvecklade aktiemarknaderna.

Det finns samtidigt stora skillnader mellan olika globala index.

Vissa fokuserar på utvecklade marknader.

Andra inkluderar även tillväxtmarknader.

Vissa använder hållbarhetskriterier som gör att vissa företag väljs bort.

Jag går igenom detta mer ingående här:

Vad är en globalfond? Så fungerar globalfonder

Indexfond eller globalfond?

De här två begreppen beskriver egentligen olika saker.

Indexfond beskriver hur fonden förvaltas.

Globalfond beskriver vilken typ av marknad fonden investerar på.

En globalfond kan alltså vara en indexfond.

Men alla indexfonder är inte globalfonder.

Du kan exempelvis ha en svensk indexfond som bara investerar på Stockholmsbörsen.

Det här är en viktig skillnad eftersom orden ibland används som om de betydde samma sak.

Indexfond eller ETF?

En ETF kan också följa ett index.

Skillnaden ligger framför allt i hur fonden handlas.

En vanlig indexfond köper och säljer du normalt genom fondplattformen till ett fondvärde som fastställs enligt fondens handelsrutiner.

En ETF handlas på börsen på ett sätt som påminner mer om en aktie.

Du kan köpa och sälja den under börsens öppettider och betalar ofta courtage och kan påverkas av skillnaden mellan köp och säljkurs.

Jag har en separat guide om detta:

ETF eller fond, vad är skillnaden och vad ska man välja?

Fördelar med indexfonder

En stor fördel är enkelheten.

Du behöver inte själv välja enskilda aktier.

Du kan få exponering mot många företag genom ett enda köp.

Avgifterna är ofta låga.

Det går enkelt att månadsspara.

Du behöver inte följa varje kvartalsrapport eller försöka avgöra vilka företag som kommer prestera bäst nästa år.

För många långsiktiga sparare kan det göra investerandet betydligt enklare.

Nackdelar med indexfonder

Indexfonder har också nackdelar.

Fonden följer sitt index även när vissa delar av marknaden känns högt värderade.

Du kan inte själv bestämma att ett enskilt företag ska tas bort.

Om indexet är koncentrerat till ett fåtal stora företag kan fonden också bli mer koncentrerad än fondnamnet först antyder.

En indexfond skyddar dig dessutom inte mot en börsnedgång.

Om marknaden faller kommer fonden normalt också att falla.

Passiv förvaltning betyder alltså inte låg risk.

Är indexfonder säkra?

Det beror på vad man menar med säker.

En bred indexfond kan sprida kapitalet över hundratals företag.

Det minskar beroendet av hur ett enskilt företag utvecklas.

Men kapitalet är fortfarande investerat på aktiemarknaden.

Vid en större börsnedgång kan värdet falla kraftigt.

En indexfond kan därför ha god riskspridning och samtidigt innebära betydande marknadsrisk.

Det är två olika saker.

Kan man förlora pengar i en indexfond?

Ja.

Det finns ingen garanti för att en indexfond stiger i värde.

Om marknaden som fonden följer faller kommer fonden normalt att följa med ned.

Det är därför tidshorisonten är viktig.

Pengar som snart ska användas har helt andra förutsättningar än kapital som kan vara investerat under många år.

Historisk avkastning visar vad som har hänt tidigare.

Den garanterar inte vad som händer i framtiden.

Hur många företag finns i en indexfond?

Det varierar kraftigt.

En smal indexfond kan innehålla relativt få företag.

En bred global indexfond kan ge exponering mot hundratals eller över tusen företag.

Men antalet innehav berättar inte hela historien.

Om några få jättestora företag står för en stor del av fondens värde påverkar de fondens utveckling betydligt mer än de minsta innehaven.

Därför är det bra att titta både på antalet innehav och hur fonden är viktad.

Vad betyder marknadsviktat index?

Många stora aktieindex är marknadsviktade.

Det betyder förenklat att stora börsbolag får större vikt än små börsbolag.

Om ett företag växer och får ett större börsvärde kan dess betydelse i indexet öka.

Det gör att de största företagen kan få stor påverkan på fondens utveckling.

Det här är exempelvis en anledning till att stora amerikanska teknikbolag kan väga tungt i globala indexfonder.

Hur väljer man indexfond?

Jag skulle börja med vad fonden faktiskt ska göra i portföljen.

Vill du ha en bred global grund?

Svenska aktier?

USA?

Tillväxtmarknader?

När du vet det kan du börja jämföra fonder.

Titta sedan på vilket index fonden följer.

Kontrollera avgiften.

Titta på vilka länder och företag som dominerar.

Kontrollera också om fonden använder särskilda hållbarhetsfilter.

Det är betydligt mer användbart än att bara välja fonden som har gått bäst det senaste året.

Ska man välja den indexfond som gått bäst?

Det är lätt att sortera fondlistan efter historisk avkastning och välja den som ligger högst.

Problemet är att du då tittar bakåt.

Den fond som utvecklades bäst under den senaste perioden behöver inte utvecklas bäst under nästa.

Två indexfonder kan dessutom ha haft olika utveckling eftersom de investerar på olika marknader.

Historisk avkastning är information.

Den är inte ett löfte om framtida resultat.

Exempel på indexfonder

Det finns många indexfonder på den svenska marknaden.

Avanza Global och Länsförsäkringar Global Index är två exempel på globala indexfonder.

De ger båda bred internationell exponering men är inte identiska.

De har olika avgifter och följer olika indexkonstruktioner.

Jag har jämfört dem mer ingående här:

Avanza Global eller Länsförsäkringar Global Index

Det är ett bra konkret exempel på varför man behöver titta längre än bara på ordet indexfond.

Räcker det med en indexfond?

Det kan det göra.

En bred indexfond kan innehålla hundratals eller över tusen företag.

Men svaret beror på vilket index fonden följer.

En smal svensk indexfond ger inte samma geografiska spridning som en bred global fond.

Därför går det inte att säga att en indexfond alltid räcker.

Frågan är vad fonden innehåller och vilken portfölj du vill bygga.

Fler fonder betyder inte automatiskt bättre riskspridning.

Om flera fonder äger samma företag kan du mest skapa fler rader i portföljen.

Indexfonder för nybörjare

Indexfonder kan vara särskilt intressanta för den som precis har börjat investera.

Du behöver inte kunna analysera enskilda bolag.

Du kan börja med små belopp.

Månadssparandet kan automatiseras.

Och med en bred fond får du riskspridning från början.

Det gör det möjligt att hålla strategin enkel.

Jag har samlat flera konkreta fondalternativ här:

5 bra fonder för nybörjare, så bygger du ett enkelt sparande

Hur mycket ska man spara i indexfonder?

Det finns inget belopp som passar alla.

Din ekonomi, tidshorisont och dina mål spelar större roll än en generell procentsats.

Det viktiga är att sparandet fungerar tillsammans med resten av ekonomin och kan fortsätta över tid.

Även relativt små månadssparanden kan växa till stora belopp om de får tillräckligt med tid.

Jag har räknat på flera olika nivåer här:

Hur mycket ska man spara varje månad?

Indexfond på ISK eller KF?

Indexfonder kan bland annat ägas på investeringssparkonto och kapitalförsäkring.

Vilket konto som passar beror bland annat på vad du investerar i och hur kontot ska användas.

Det är därför bra att skilja på två beslut.

Först väljer du själva investeringen.

Sedan väljer du vilken kontotyp som passar.

Jag har en separat jämförelse här:

ISK eller KF, vilket konto ska man välja?

Det viktigaste att kontrollera innan du köper en indexfond

Jag skulle framför allt kontrollera fem saker.

Vilket index följer fonden?

Det avgör vilken marknad du får exponering mot.

Hur hög är avgiften?

Lägre kostnader innebär att mer av kapitalet kan stanna kvar i sparandet.

Hur bred är fonden?

Kontrollera antalet innehav, länder och sektorer.

Hur är fonden viktad?

Hundratals innehav betyder inte att alla får lika stor betydelse.

Vilken roll ska fonden ha i portföljen?

En fond som ska vara hela grunden behöver andra egenskaper än en fond som bara ska komplettera en befintlig portfölj.

När du kan svara på de frågorna blir det mycket enklare att jämföra olika alternativ.

Enkelt behöver inte vara dåligt

Det är lätt att tro att investeringar måste vara komplicerade för att vara genomtänkta.

Indexfonder visar att så inte behöver vara fallet.

Du kan få exponering mot hundratals företag.

Du kan hålla kostnaderna låga.

Du kan automatisera sparandet.

Och du behöver inte försöka förutse vilken aktie som blir nästa börsvinnare.

Sedan återstår den del som ofta betyder mest för ett långsiktigt sparande.

Att fortsätta.

Vill du gå vidare och förstå en av de vanligaste typerna av indexfonder kan du läsa:

Vad är en globalfond? Så fungerar globalfonder

Vill du istället se konkreta fondalternativ:

5 bra fonder för nybörjare

Och vill du jämföra två populära globalfonder:

Avanza Global eller Länsförsäkringar Global Index