Vilken är den bästa Sverigefonden?
Det är en vanlig fråga för den som vill ha en del av sitt sparande på den svenska börsen.
Men precis som med globalfonder tycker jag att det är bättre att börja i en annan ände.
Vad ska en bra Sverigefond faktiskt innehålla?
Två fonder som båda kallas Sverigefonder kan vara väldigt olika. Den ena kan följa ett brett index med hundratals svenska företag. Den andra kan koncentrera kapitalet till de största bolagen på Stockholmsbörsen. En tredje kan vara aktivt förvaltad och välja ut ett betydligt mindre antal företag.
Därför ska vi inte bara leta efter fonden som gått bäst senaste året.
Vi ska förstå vad vi faktiskt köper.
Vad är en Sverigefond?
En Sverigefond är en fond som huvudsakligen investerar i svenska företag.
Det gör det möjligt att få exponering mot en stor del av den svenska börsen genom ett enda fondköp.
Men alla Sverigefonder fungerar inte på samma sätt.
Vissa följer ett index. Andra är aktivt förvaltade. Vissa fokuserar på stora företag medan andra även investerar i små och medelstora bolag.
Vill du börja från grunden kan du läsa min guide om vad en Sverigefond är.
1. Börja med att titta på indexet
Om du jämför svenska indexfonder är det första jag skulle kontrollera vilket index fonden följer.
Det påverkar vilka företag du faktiskt får.
Nordnet Sverige Index följer exempelvis OMX Stockholm Benchmark ESG Responsible Index. Det innebär att fonden följer ett svenskt index där särskilda hållbarhetskriterier används. Nordnet
PLUS Allabolag Sverige Index har en annan konstruktion. Fonden följer SIX Portfolio Return Index och investerar enligt Nordnet i omkring 330 bolag noterade på Stockholmsbörsen. Nordnet
Båda är svenska indexfonder.
Men du köper inte exakt samma exponering.
Fondnamnet berättar alltså bara en del av historien.
2. Jämför avgiften
Avgiften är alltid viktig när jag jämför fonder.
Det gäller särskilt indexfonder där två alternativ kan ha ganska liknande uppdrag.
Nordnet Sverige Index har för närvarande en årlig avgift på 0,00 procent hos Nordnet. PLUS Allabolag Sverige Index ligger på 0,20 procent. SEB Sverige Indexnära A ligger också på 0,20 procent i Nordnets fondlista. Nordnet
Det betyder inte automatiskt att fonden med lägst avgift är bäst.
Du måste också kontrollera vad du får för pengarna.
En fond kan exempelvis ge bredare exponering mot mindre företag. En annan kan följa ett annat index eller använda andra urvalsregler.
Men om två fonder gör nästan samma sak blir avgiften desto mer intressant.
Vill du se hur även små avgiftsskillnader kan påverka ditt kapital över lång tid kan du läsa min guide om fondavgifter.
3. Hur många företag äger fonden?
Här kan skillnaderna bli stora.
En fond som fokuserar på de största svenska börsbolagen ger inte samma exponering som en fond som försöker fånga en betydligt större del av Stockholmsbörsen.
PLUS Allabolag Sverige Index är ett tydligt exempel på den senare modellen. Fonden investerar enligt Nordnets aktuella information i samtliga omkring 330 bolag i sitt börsuniversum. Nordnet
Det ger även exponering längre ner bland de svenska börsbolagen.
Men fler innehav betyder inte automatiskt bättre fond.
Frågan är vilken exponering du vill ha.
4. Titta på de största innehaven
Det här är en av de första sakerna jag själv skulle öppna.
Vilka företag dominerar fonden?
I Nordnet Sverige Index var Investor, Volvo, Atlas Copco, Sandvik och Swedbank några av de största innehaven enligt den senaste redovisade portföljen. Nordnet
I PLUS Allabolag Sverige Index fanns Investor, Atlas Copco, Volvo, Sandvik och SEB högt upp. Nordnet
Här blir en viktig sak tydlig.
Två Sverigefonder kan innehålla väldigt många av samma stora företag.
Därför innebär två svenska fonder inte automatiskt dubbelt så bra riskspridning.
5. Kontrollera hur koncentrerad fonden är
Sverige är en relativt liten aktiemarknad.
Det innebär att vissa stora företag kan få stor betydelse för utvecklingen.
Investor stod exempelvis för omkring 9 procent av både Nordnet Sverige Index och PLUS Allabolag Sverige Index i de senast redovisade portföljerna. Nordnet
Det är värt att tänka på om du redan äger Investor separat.
Samma resonemang gäller andra stora svenska företag.
Om du både äger svenska aktier, investmentbolag och Sverigefonder kan den verkliga exponeringen mot vissa företag bli större än du först tror.
6. Titta på sektorerna
Svenska börsen ser inte ut som världsmarknaden.
Det är en viktig poäng.
När du köper en Sverigefond väljer du inte bara Sverige som land. Du får också den sektorfördelning som den svenska börsen erbjuder.
Där finns exempelvis flera stora industriföretag och banker.
Det skiljer sig från många globala index där stora amerikanska teknikbolag har fått mycket stor vikt.
Det här är en av anledningarna till att en Sverigefond och en globalfond kan komplettera varandra.
Men det innebär också att du medvetet förändrar portföljens fördelning.
7. Storbolag eller hela Stockholmsbörsen?
Det här tycker jag är en av de mest intressanta frågorna.
Vill du framför allt äga de stora svenska börsbolagen?
Eller vill du ha en fond som går längre ner bland mindre företag?
Det senare kan ge en bredare exponering mot svensk börs.
Samtidigt kan mindre företag innebära större kursrörelser och högre risk.
Därför skulle jag inte automatiskt välja den fond som innehåller flest företag.
Jag skulle först bestämma vilken roll fonden ska ha.
8. Sverigefond eller småbolagsfond?
En svensk småbolagsfond är något annat än en bred Sverigefond.
Småbolagsfonden fokuserar på mindre företag.
Det kan ge en helt annan utveckling än en fond där Investor, Atlas Copco, Volvo och de svenska bankerna väger tungt.
Hos Nordnet finns exempelvis både breda svenska indexfonder och särskilda småbolagsalternativ som Nordnet Småbolag Sverige Index och PLUS Småbolag Sverige Index. Nordnet
Det kan därför vara klokt att hålla isär frågorna.
Vill du ha Sverige?
Eller vill du specifikt ha svenska småbolag?
Det är två olika beslut.
9. Indexfond eller aktiv Sverigefond?
Nästa fråga är om fonden ska vara passiv eller aktiv.
En svensk indexfond försöker följa sitt index.
En aktiv Sverigefond har i stället en förvaltare som väljer vilka företag fonden ska investera i.
Det kan innebära större skillnader mot börsen.
Det brukar också innebära en högre avgift.
Det avgörande är därför inte bara om fonden är aktiv eller passiv.
Du behöver förstå vad förvaltningen kostar och vad du får för den kostnaden.
Jag går igenom skillnaderna mer ingående i indexfond eller aktiv fond.
10. Se upp med överlappningen
Det här tycker jag är särskilt viktigt för svenska sparare.
Anta att du redan äger:
Investor
Volvo
Atlas Copco
En svensk indexfond
Ett svenskt investmentbolag
Ytterligare en Sverigefond
På ytan ser det ut som flera olika investeringar.
Men när du öppnar innehaven kan samma svenska storbolag dyka upp på flera ställen.
Du behöver därför titta på hela portföljen.
Vad äger jag egentligen?
Den frågan är viktigare än hur många olika fondnamn du har.
Några svenska indexfonder att känna till
Det finns många alternativ.
Nordnets aktuella lista över svenska indexfonder innehåller bland annat Nordnet Sverige Index, SEB Sverige Indexnära, PLUS Allabolag Sverige Index, PLUS Småbolag Sverige Index och Aktiespararna Direktavkastning. Nordnet
De fyller inte exakt samma funktion.
Nordnet Sverige Index
Nordnet Sverige Index är en svensk indexfond som följer OMX Stockholm Benchmark ESG Responsible Index.
Den årliga avgiften anges för närvarande till 0,00 procent. Nordnet
Fonden ger bred exponering mot svenska börsbolag, men använder ett index med särskilda hållbarhetskriterier.
PLUS Allabolag Sverige Index
PLUS Allabolag Sverige Index följer SIX Portfolio Return Index.
En intressant egenskap är bredden. Fonden investerar enligt aktuell fondinformation i omkring 330 företag noterade på Stockholmsbörsen.
Den årliga avgiften är för närvarande 0,20 procent. Nordnet
SEB Sverige Indexnära
SEB Sverige Indexnära är ytterligare ett alternativ för den som söker svensk indexexponering.
Fonden förvaltas passivt och försöker följa sitt jämförelseindex så nära som möjligt. Bland de största innehaven finns Investor, Atlas Copco, Volvo och Sandvik. Nordnet
Den årliga avgiften för A klassen anges för närvarande till 0,20 procent i Nordnets fondlista. Nordnet
Det här är tre exempel på varför du behöver titta längre än fondens namn.
Vilken Sverigefond är bäst?
Jag skulle inte börja med att utse en enda fond till vinnare.
Jag skulle börja med frågorna:
- Vilket index följer fonden?
- Hur hög är avgiften?
- Hur många företag äger den?
- Hur stora är de största innehaven?
- Hur ser sektorfördelningen ut?
- Får jag exponering mot mindre företag?
- Finns hållbarhetsfilter som förändrar indexet?
- Hur mycket överlappar fonden med det jag redan äger?
När du har svaren blir jämförelsen betydligt enklare.
Ska man välja fonden som gått bäst?
Nej, historisk avkastning bör inte vara det första urvalskriteriet.
Det är lätt att öppna en fondlista och sortera efter utvecklingen senaste året.
Men då tittar du bakåt.
Den fond som gått bäst kan ha gynnats av en viss sektor, ett antal enskilda företag eller en viss marknadssituation.
Det säger inte vilken fond som kommer ge högst avkastning framöver.
Nordnet påminner också om att historisk avkastning inte garanterar framtida avkastning och att fondsparande kan både öka och minska i värde. Nordnet
För ett långsiktigt sparande tycker jag därför att fondens konstruktion är mer intressant.
Behöver man mer än en Sverigefond?
Inte nödvändigtvis.
Två breda svenska indexfonder kan innehålla många av samma företag.
Att lägga till ytterligare en fond kan då göra portföljen mer komplicerad utan att riskspridningen förbättras särskilt mycket.
Om du vill lägga till en andra svensk fond bör du därför fråga vad den faktiskt tillför.
Kanske vill du komplettera en bred Sverigefond med småbolag.
Kanske vill du ha en annan typ av strategi.
Men det bör finnas en anledning.
I min guide hur många fonder ska man ha går jag igenom samma princip för hela fondportföljen.
Sverigefond eller globalfond?
Det här är också viktigt.
En Sverigefond ger koncentrerad exponering mot Sverige.
En globalfond sprider kapitalet mellan betydligt fler länder och företag.
Om du kombinerar dem väljer du samtidigt att ge Sverige större vikt än landet har på den globala aktiemarknaden.
Det kan vara ett medvetet val.
Men du bör förstå vad det gör med portföljen.
Jag har därför gjort en separat guide om globalfond eller Sverigefond.
Vill du jämföra globala alternativ kan du även läsa Bästa globalfonden, vad ska man jämföra?.
Jämför Sverigefonder hos Nordnet
När du vet vad du vill jämföra blir en fondlista betydligt mer användbar.
Hos Nordnet kan du söka och jämföra fler än tusen fonder och filtrera på bland annat kategori, fondtyp, risk och andra egenskaper. Nordnet
Jämför Sverigefonder hos Nordnet
Annonslänk. Jag kan få ersättning om du blir kund via länken, utan extra kostnad för dig.
Mitt råd när du öppnar fondlistan är enkelt.
Börja inte med avkastningen.
Börja med innehållet.
Min checklista när jag jämför Sverigefonder
När jag jämför svenska fonder skulle jag kontrollera:
Index: Vad försöker fonden följa?
Avgift: Hur mycket kostar fonden?
Bredd: Hur många företag ingår?
Största innehav: Vilka företag får störst betydelse?
Storbolag: Hur koncentrerad är fonden till börsens största företag?
Småbolag: Hur mycket exponering finns längre ner på börsen?
Sektorer: Vilka delar av svensk ekonomi dominerar?
Överlappning: Äger jag redan samma företag genom andra fonder, investmentbolag eller aktier?
Roll: Varför ska just den här fonden finnas i min portfölj?
Kan du svara på de frågorna har du kommit långt.
Bästa Sverigefonden handlar om mer än avkastning
Det är lockande att vilja ha ett enkelt svar på vilken Sverigefond som är bäst.
Men det viktigaste är att förstå vad du köper.
En billig svensk indexfond kan vara en enkel byggsten.
En bred fond som inkluderar fler bolag kan ge en annan exponering.
En aktiv fond kan göra helt andra val.
En småbolagsfond fyller ytterligare en funktion.
Därför tycker jag att du ska börja med fondens konstruktion, avgift och innehav.
När du vet vad fonden faktiskt gör blir det betydligt lättare att avgöra om den passar in i ditt sparande.
Vill du fortsätta kan du läsa Vad är en Sverigefond? eller Globalfond eller Sverigefond?.
